Frusen själ
Titel: Preserved for a moment
En frusen själ behöver värme
En frusen själ behöver kärlek
En frusen själ ska man vara rädd om
För en frusen själ kan bli din bästa vän
Titel: Preserved for a moment
En frusen själ behöver värme
En frusen själ behöver kärlek
En frusen själ ska man vara rädd om
För en frusen själ kan bli din bästa vän
Ett år har om några timmar passerat. Tiden rusar på och ungdomarna i ens närhet firas när de fyller år och man ser att de börjar bli vuxna. Varje år ställer man sig frågan: Vart tog året vägen? Hur blev de så ”gamla”? Nå, vi lämnar ämnet direkt tror jag. I alla fall tycker man att man inte hunnit fota så mycket som man velat. Men skenet kan bedra. Jag har fotat men inte haft tid att summera mitt bildår ordentligt. Läste årskrönikan som Ulrika Arnell skrev och fick lite inspiration. Hon valde ut bilder hon inte visat innan. Vilken bra idé. Tack Ulrika. Kanske har jag glömt bort bilderna, inte hunnit med dem, kanske redan visat bilder från samma tillfälle eller helt enkelt sorterat bort dem.
Nu i sista stund, det sista dygnet på året fick jag för mig att få ihop en årskrönika för 2017. En liten summering har jag gjort tidigare i Julkalendern på Natursidan.se och där valde jag några svart/vita bilder. Har alltid varit förtjust i andras svart/vita bilder men inte i mina egna men i år har jag i alla fall provat lite mer. Inte så dumt faktiskt även om färg är det som genomsyrar min bildbank. Men det blir nog fler framöver.
Bilden med de två figurerna som för någon form av dialog får symbolisera mig själv som värsta kritiker till mina bilder. Den ständiga dialogen i huvudet vad som är bra eller inte. I januari blev det extremt högt vattenstånd i havet och det svämmade över på Falsterbonäset. Vid samma tidpunkt frös det till ordentligt och det blev is. Både barnen, som åkte skridskor på parkeringarna i Skanör, och jag jublade av glädje. Äntligen några ismönster att fotografera. Jakten på roliga gubbar och läckra strukturer började. Någon dag fick man på sig sen tinade allt bort.
Titel: Dialogen
Kylan kom tillbaka lite i februari och dammarna i Malmö frös till med en tunn ishinna. Inte så tjock att jag kunde gå ut på den men fåglarna kunde stå på den. Jag tog med en påse fågelgodis och begav mig till Slottsparken. Fiskmåsarna var mycket tjänstvilliga bara de fick en liten godbit.
Titel: Messy
I mars rymde vi till Marstrand ett par dagar. Jag fyllde ju år. Där var det ruskigt vinterväder och glashalt på alla klippor så det var svårt att fotografera. Men vi traskade runt och njöt av tillvaron på denna vackra ö. Nere i skogen på ön var det lugnt och lä. Härligt höra snön knarra under fötterna. Helgen efter den resan åkte jag till Alnarpsparken för här i Skåne var det redan vår. Det började snabbt spira med vårblommor och fåglarna satt på grenarna i solen och njöt. Livet hade börjat vakna igen.
Titel: Glory
Om våren vaknade i Skåne i mars så exploderade den i april. Det blev vårblommor på längden och tvären, ankornas dunbollar i parkerna och Ramsvikslandet. Men vänta nu…….Ramsvikslandet…….Hur kan man glömma bort att man varit på en resa till Ramsvik? Kan jag skylla på den där födelsedagen jag rymde ifrån i mars tro. Det får bli en solnedgång från Ramsvik som får representera aprils fotografering.
Titel: Sunset in Ramsvik
Maj en ljuvlig men sorglig månad. Semestertider stundar och solen värmer. Skogen doftar gott av liljekonvaljens förföriska doft. En weekend till Hanö satt fint efter att ha sagt farväl till min bortgångna faster. Blev lite foton från begravningen vilka blev ett kärt minne för släkten. Efter Hanöturen var det dags för begravning av Måns farmor. Maj var en jobbig månad. Väldigt intensiv med resor, tråkigheter och lite vila. Men vi försökte hämta energi från naturen och en kväll utforskade vi området runt Sturups flygplats och Häckeberga naturreservat. Rapsen blommade och det var så vackert att köra runt på de krokiga småvägarna i området och leta utsnitt. Naturen bjöd verkligen till från sin finaste sida. Kan man önska sig läckrare kompositioner av molnen på himlen till ett knallgult rapsfält? Nä, inte jag i alla fall. Kvällen är given att representera maj månad. Fler bilder finns här>
Titel: Painted sky
En glad månad. Det blev en resa till Nidingen i början på månaden (läs om den här>). Direkt efter resan var det studenttider och min brorsdotter och hennes kusin tog studenten. Vi fotograferade dem och det var jätteroligt. Och jobbigt!! Vilket tempo de håller! Alla bilder blev sammansatta i ett fint bildspel som innehåller både stillbilder och filmsnuttar. Ett fint minne för oss alla. Men det som får representera juni blir vallmon. Denna ljuvliga sommarblomma man förknippar med midsommartider. Jag älskar dessa nyutslagna sommarängar och hagar.
Titel: Summer flower
I juli var det semester och vi hälsade på vänner i Västergötland. En dagstur till Kögebukten i Danmark kan man alltid improvisera till när man är ledig. Lite speciellt landskap vid kritbrotten på Stevns klints kuststräcka. Det var mycket jakt på moln redan i juli då sommaren var väldigt växlande. Vi körde till Klagshamn en kväll och hoppades på åska men vad vi fick uppleva var något helt annat. Plötsligt kom en molnrulle glidande i snabb takt in mot land. Aldrig sett något liknande och det var väl så häftigt som åska. Jag tryckte snabbt igång filmknappen och en liten amatörfilmsnutt ligger här> Det var nog ändå det bästa att göra då vi stod lite dumt till och det fanns inte tid att flytta sig. Allt var över på ett par minuter. Men det var en häftig upplevelse. Insekter och kryp fastande också på minneskortet i juli men jag är förälskad i växten Sileshår så den blir utvald till juli.
Titel: Colorfull plant
I augusti fortsatte jakten på moln vid havet och förhoppningen om åska fanns kvar. Dock blev det inte så mycket av den varan trots de snabba väderväxlingarna. Men vi varvade med lite turer till skogen och när solen väl tittade fram sökte jag mig till blommor. I år upptäckte jag också att sprinklersen i Alnapsparken går igång kl. 20:00. Hoppsan….
Titel: Njuter
September bjöd på en häftig upplevelse och jag fick min första bild på en vild kronhjort (se här>) Så stora, vackra och fantastiska djur de är. I övrigt började jakten på svampar och droppar så det blev några skogsturer.
Titel: Straw
I oktober fortsatte svampjakten och Måns hittade till min glädje ett omkullvält träd fullt med porslinsskivlingar. Vilken vacker svamp. Det blev många bilder på dem. Gjorde en resa med PhotoNatura till Ugglarp med omnejd. En fin kuststräcka längs västkusten. Det får bli en ”risig” bild från den resan som får representera oktobers dova färgskala.
Titel: Sumphålet
Nu har blommor och blad vissnat ner. De vackra strukturerna i träden har kommit fram. Min längtan i november går oftast till havet. Jag älskar dessa strandpromenader vid havet på vintern. Jag har i många år åkt ner dit och vandrat av olika anledningar. Nu är det för att fotografera men ögonen letar ständigt efter havets guld, Bärnstenen. Dessa promenader rensar verkligen tankarna. Precis vad jag behövde i november.
Vad är en promenad vid havet?
Den kan vara blåsig
Den kan vara kall
Den kan vara krävande
Och den kan vara alldeles, alldeles underbar
Titel: Evening
Årets sista månad tyvärr utan snö. Fortfarande havet som drar i mig. Igår, årets näst sista dag, tittade jag ut genom fönstret och det såg väldigt tråkigt och grått ut ute. Måns vill ner och kolla av stränderna. Vindarna låg på från ”rätt” håll. Jag följde med och tog med kameran och telet. Tänkte att om det kommer in material från havet så brukar fiskmåsarna hänga längs strandkanterna. Men materialet hade inte kommit in. Långt ute i havet såg man mörka ”mattor” som säkert var ”fint” material för en fiskmås eller bärnstensletare. Det var ett annat ljus vid havet än i stan och jag retade mig att jag inte hade annan utrustning med. Då sa min kloka sambo det jag brukar förespråka. Gör det bästa av det du har här och nu. Tänk vad lätt man glömmer sina egna ord. Vågorna slog hårt in mot stranden och jag ställde in kameran på lite längre slutartid och lät havet måla en tavla till mig. De speciella ”Falsterbofärgerna”, som jag kallar dem, fanns i rawfilen så jag kunde leta fram dem i framkallningen. Det blir nog min sista bild för i år.
Titel: Ocean
Nu önskar jag alla ett riktigt Gott Nytt År!
Hoppas 2018 blir så som ni önskar.
Säger också tack till alla som följer mina bilder i olika medier.
Är er evigt tacksam.
Titel: Hiding place
Vatten som kan gömma och dölja
Vatten som kan forma och formas
Vatten som kan ändra skepnad
Vatten som kan strömma och stå still
Vatten som kan frysa till is
Vatten som kan skapa små konstverk
Vatten som kan stanna tiden
Titel: Forming water
Vatten som både kan ta liv och ge liv
Vatten som vi alla måste ha
Vatten som är så viktigt för varje levande organism
Trots allt detta är det just vatten som vi ändå fortsätter att förstöra.
Titel: Streams
Dekorerade ytor
—
Randiga ytor
—
Styrande ytor
—
Strukturerade ytor
—
Talande ytor
—
Rörliga ytor
—
Abstrakta ytor
—
Bubbliga ytor
—
Nerviga ytor
—
Ytor som ser solnedgången.
Så hur blev det nu egentligen år 2016. Det är alltid lika kul att stanna upp innan året tar slut och kika lite bakåt i tiden. Man tycker som vanligt att man inte hunnit fota så mycket som man skulle vilja men nu när man sitter här och tittar tillbaka så inser man att det har blivit en del i alla fall. Man ska inte klaga.
Året började som det ofta gör. I väntans tider. Jag väntade på snö och is, bärnstensletarna och fåglarna väntade på havets läckerheter. De kämpade sida vid sida i de hårda salta vindarna på Falsterbonäset och Måkläppen. Havet var tufft och brutalt och kylan fanns i luften. Men vintern infann sig inte riktigt. Inte som jag vill ha den i alla fall.
Men så fick vi en idé. Jag skulle helt enkelt dokumentera lite när ”grabbarna grus” letade bärnsten. Det blev ett par kylslagna dagar i blåsten men det var väldigt roligt. Mer om det kan ni läsa i blogginlägget ”Stenen som lockar och drar”> En liten kort film blev det också för skojs skull.
Månaden då allt mest var grått. Blommorna sov fortfarande och det var inte mycket att hitta mer än vissna växter som kunde ge fina former. För mig blev det strukturernas månad. Med extremt kort skärpedjup på ett gammalt objektiv kunde man få fram vackra mönster. Ja, absolut…….man kan roa sig i februari också.
NU börjar det hända grejor. Färgerna börjar spira både här och där. Noga planeras dagarna och kameran får hänga med till jobb så man är redo på kvällarna. Ljuset har börjat återvända och dagarna är längre. Det gäller att ta tillvara varenda sekund man kan hitta. Man vill bara inte missa när livet börjar spira. Och spirar gör det fort.
April april april…ja, det är inget skämt när jag säger att nu ska livet föröka sig. Det kvittrar i träden, det prasslar i buskarna och det surrar bland blommorna. Och som naturfotograf med förkärlek för makro, grodor och blommor så blir man väldigt intim med naturen. Så intim att man jämt och ständigt har lera i fickorna, fläckar på byxorna och pinnar i håret. Men vad gör det. Det är en underbar tid.
Maj den sköna försommarmånaden. Nu kommer även lite värme och temperaturerna växlar på dygnet. Detta skapar magi i naturen. Jag åkte med PhotoNatura på en resa till Knuthöjdsmossen och det blev en riktig höjdartur. För visst är det underbart att man faktiskt tar semester från jobb för att sätta klockan på väckning kl.03:30 fyra morgnar i rad och frivilligt stiger upp och ger sig ut i naturen. Många tycker man är knäpp. Men ack vad de missar säger jag då. För den stunden så tidigt när naturen vaknar är så magisk att man kan inte förstå det om man inte upplever det själv någon gång i livet. Mer bilder från den resan kan ni se i blogginlägget ”Bland dansande älvor”>
Det var en spännande månad. Dagen innan midsommar fick jag uppleva ett sjudundrade åskväder över Malmö. Och jag som är så förtjust i åska. Det blev en blöt fototur som inte var helt lätt att genomföra i ösregnet. Hittade denna bilden i mappen från den kvällen. Jag har under 2016 fått upp ögonen mer för svart/vita bilder. För mig blir det oftast färgbilder i mina gallerier. Men jag som så många andra laddade ner Silver Efex när det släpptes fritt och testade det. Och det var roligt såklart. Nu blev det en test med denna blixtbild som då får representera juni månad.
Tjohoo semester. Vad härligt. Och turen gick till norra Öland. Hittade mycket roligt att fotografera på den långa ön. Såsom den vackra skalbaggen Ekoxen. Kika gärna mer på den i bloggen jag kallar ”Pulshöjande ekoxar”>.
Men till det här inlägget plockade jag fram en mer traditionell Ölandsvy från Byrums raukar. Vi gästade också Neptuni åkrar och Trollskogen. Jag har knappt hunnit kika på dessa bilder än så det var kul att stanna upp i den mappen en stund. Jag kan verkligen rekommendera en resa till Öland.
Månaden med ljuva varma kvällar. Vi hittade ju den köttätande växten Sileshår inte så långt hemifrån så den får representera augusti månad. Det blev många turer efter jobb till platsen. På så sätt tog man även tillvara på sista sommarmånadens kvällar. Så tack så mycket vackra förföriska Sileshår. Du fångade oss också med din charm.
Daggvåta morgnar i september med sval och frisk luft. Det är härliga dagar det. Än har inte livet gått och lagt sig utan försöker ta tillvara på sista värmen. Det blev en tidig runda till Baldringe som låg insvept i dimmor och morgondagg. I september börjar också längtan efter havet att smyga sig på som den gör lite då och då. Men vi som bor nära kusten på tre håll stillar snabbt den längtan.
Oktober bjöd på en fantastiskt kul och trevlig resa till Skagen i Danmark med två lika fototokiga vänner. Även där ställdes väckarklockan tidigt och vi vandrade ut på Skagens spets i mörker. Men när ljuset kom tappande man nästan andan. Det var så vackert. Vilket ljus, vilka färger och vilken plats. Jag stillade absolut längtan efter havet där. Att stå på spetsen och se Skagerrak och Kattegatt mötas är magiskt.
November var en månad som var spännande på många vis. Jag höll mitt föredrag i Vårgårda. En upplevelse i sig som var häftig. Jag var också på en tur till Trondheim och träffade naturfotografer där. Det var ett väldigt glatt trevligt gäng. November var också en generös månad som bjöd mig på två frostiga morgnar. Den lille dirigenten styrde ljuset med säker hand så jag fick uppleva ett fantastiskt ljusskådespel genom linsen.
Årets sista månad. Den avslutar jag med en bild från havet. Från samma plats där året började nämligen Måkläppen. För mig är det som ett kretslopp. En cirkel som sluts. Denna plats som skänker mig så mycket spänning, upplevelser, harmoni, lugn och meditativa stunder. Det är medicin för själen. Man kan ju förlora sig fullständigt när man riktar blicken mot horisonten och plötslig vaknar man upp och känner sig iakttagen av en och annan säl som nyfiket studerar vad man gör. Här ute är man på naturens villkor och det är bara att respektera det. Krafterna som visar sig här ibland kan man inte styra över. Det är en nyttig påminnare om att vi bara är en del i ett större kretslopp och det är inte mänskligheten som styr allt även om vi verkar tro och vilja göra det.
Och nu avslutar jag 2016 med att önska alla ett Gott nytt år 2017.
Och så vill jag tacka alla som följer min blogg och mina bilder här, på Facebook och Instagram.
Jag uppskattar det jättemycket. Tack.
Du väcktes av vårens första värme
Du blommade ut och blev oskuldsfullt vacker och förförisk
Sommarbrisen vaggade dig till sömns på ängen
Men så kom hösten och klädde av dig
Du kände dig ensam och naken
Vad är det nu för mening att stå här på ängen
Som en skal av något som en gång varit
Men så kom Fru Frost och och klädde dig i diamanter
Och du strålade upp än en gång och dansade in i ljuset under den blå himlen
Du glänste och var vackrare än någonsin
—
Ja så fick jag för mig att göra detta inlägg trots allt. Hur har mitt fotografiska 2015 varit. Året har ju innehållit en hel del händelser runt om fotograferingen men de tar jag inte här. Nu är det bara bilder som står i fokus. Och vad kul gräva i sina fotomappar. Rätt bra faktiskt för ibland tycker man att man inte har hunnit någonting men när man väl samlar ihop en bild från varje månad så märker man att det har man visst. Hm…. undrar vad annat jag prioriterat bort ;-).
Jag håller mig ofta inte till en sak när det gäller foto. Gillar att hålla på med olika typer av fotografering. Försökt nu samla ihop en samling från 2015 och märker att det blir en väldigt brokig sådan. Och man kan ju fundera varför det är så.
Tanken jag genast får är att jag har kul. Jag gillar att experimentera och utmana mig. Jag älskar också att vara i naturen och försöker vara det så ofta jag kan. Det gör med att jag fotar olika saker. Att traska runt i skogen, att promenera vid havet eller att krypa runt bland blommor och blad. Jag jag vill göra allt. Det är roligt och man mår bra av det.
Vi börjar väl med januari.
Snö kunde man ju inte skryta med här i Skåne. Jag har märkt att vilken månad jag än är i så är mina bilder från havet ganska tidlösa. De skulle nästan kunna vara tagna i vilken månad som helst. Dock önskar jag fortfarande att det kommer is längs kusterna. Vi får se vad nästa år erbjuder.
I februari åkte jag till Tromsö med några fotokompisar och fick för första gången i mitt liv uppleva norrskenet som var målet med resan. Fantastiskt och man var helt lyrisk. En härligt magisk känsla av spänning. Man vill absolut uppleva det igen. Och snö fick vi där med.
I mars blommar det redan och jag var överlycklig när jag hittade ett litet men än dock fint ställe med blåsippor precis vid Malmö där de växer vilt.
I aprils mappar så blommar det hej vilt men det sjuder av liv överallt. Även i dammarna på området där jag bor så det fick bli en liten sötnos som får representera april. En inte många dagar gammal andunge.
Det fortsätter att blomma i maj och nu är det fullt av vitsippor, gulsippor och blandade vårblommor. Man befann sig mest med näsan i jorden bland blommorna.
I juni har det växt upp överallt och sländor och andra kryp har vaknat och lever livet. Det är försommar trots att värmen inte riktigt befann sig. Och det märktes. Bl a på våra grodställen där det inte alls begav sig så mycket i år. Så när man var ledig hade man inte turen med sig. Men sländor fanns det gott om överallt.
Då sommaren var av den svalare sorten passade det bra att åka till skogen på semester. Nu kunde man traska runt där utan att förgås av värme. Besökte Tiveden och våra kompisar vid Karlsborg. Älskar svenska sommarsemestrar. Sitta med en kopp kaffe vid en bäck i skogen och bara njuta. Det kallar jag semester.
I augusti var semestern slut. Man behöver bara åka en liten bit utanför Malmö för att finna en strimma natur kvar och den gästade jag några korta rundor. Dock hade jag lite svårt hitta inspirationen riktigt efter semestern.
Men det botar man snabbt med några gamla vintageobjektiv. Detta är med ett Helios. En gammal ryss. Så i september blev det lite bilder med det.
Försökte hinna med hösten och i oktober gästade jag Trollskogen vid Torna Hällestad. En vacker plats där man kan traska runt en stund och ha det gott.
Så i november hände det. Det snöade en hel dag. Amazing. Och man var ledig också. Vilken tur. Men det var blött. Väldigt blött. Men man får ta chansen när den kommer så bara att ta på sig.
Och så öppnade Måkläppen och jag handlade julklapparna på nätet så jag slapp springa i affärer och trängas på helgerna. Jag ville ut vid havet. Och där var nästan folktomt då. Till skillnad från nu. Men vad det har ändrat sig därute nu då det varit högt vatten.
Var där igår med Bente & Svenne och vi hade en väldigt spännande dag. Det var högt vatten och vi försökte vada över mellan två revlar men det var för högt vattenstånd. Vi fick vända. Däremot så kom sälarna och simmade bara någon meter ifrån oss. Det var en häftig upplevelse. Även om kameran var tryggt nerpackad vid äventyret.
Måkläppen har delat sig i tre delar kan man säga. Nu måste man ha vadare för att komma runt och inte ens då kommer man fram överallt när vattnet trycker på som det gjorde igår.
Jag kan titta ut över havet hur länge som helst. Och det är så vackra pastellfärger. Jag behöver inte ens ett motiv alltid. Ibland vill jag bara ha ingenting helt enkelt. Bara färg. Trots havets styrka och vindarnas vinande så känner man alltid ett lugn där ute. Och jisses vad jag sov gott inatt.
Ja det var inte så tokigt 2015. Och med det så tackar jag alla som läser mina inlägg här och på min Facebooksida.
Önskar er ett Gott Nytt År!
Hej hej
Ja, det kan man fråga sig. Denna vår, som är ju min fotografiska högsäsong då det gäller makro, har ju fullständigt blåst bort ur många synvinklar. Förutom den berömda tiden som har en förmåga att rusa fram fortare och fortare så har vi vädret. Inte för att jag ska nu sitta här och klaga på vädret. Nästan så jag är tacksam ibland att det varit lite svalare så att vissa blommor och träd stannade upp och tog lite längre tid på sig. Då hann jag ju njuta mer av dem. Men vinden, vem katten har satt på fläkten och blåst på oss skåningar hela våren. Nu pratar jag inte om små smekande vindilar mot lilla kinden utan om vindbyar som konstant legat på upp till 13 sekundmeter! Och den ihållande vinden har hela tiden legat på 5-10 sekundmeter! Det har verkligen varit en utmaning att få någon blomma i skärpa över huvud taget. Och då är det redan en utmaning att hålla en kamera med ett 150 mm makroobjektiv som tillsammans väger nästan 1,5 kg handhållet när man fotar. Ordet stativ vill jag ju knappt höra i sammanhanget när jag fotar makro. Och med dessa vindar hade det kvittat ändå.
Varit ute på några rundor senaste tiden och letat grodor men har inte sett så många på de platser jag letar och brukar se dem. Jag får verkligen hoppas det är utomhustemperaturen som gör att de inte kommit fram och varit så aktiva så att inget annat hemskt är orsaken till deras frånvaro. Hoppas de suttit och kurat ihop sig och väntat på solstrålarnas värme.
I helgen var jag vid en damm i bokskogen utanför Malmö. Men det fick bli helt andra bilder än blommor och grodor. Istället för att förarga sig på vinden så försökte jag göra bilder där jag utnyttjade den istället för att skapa en annan sorts bilder.
Lyckades jag?……..det vete katten men här kommer några i alla fall. Och det blev en abstrakt framtoning på dem. Jag själv gjorde faktiskt inte så mycket mer än riktade kameran ner mot vattenytan. Sen fick vinden, insekterna och molnens speglingar skapa bilderna.
Så bekväm fotografering förresten 🙂
*************************************
OM BILDER OCH UTRUSTNING. JAG HAR FOTAT MED CANON 5D MARK II OCH SIGMA 150/2,8 EX DG OS HSM APO MACRO, HANDHÅLLET. REDIGERINGEN ÄR GANSKA GENERELL. BESKÄR BILDEN. ARBETAR I PHOTOSHOP MED OLIKA LAGER. BL A MED LEVEL, KONTRAST, FÄRG. JUSTERAR I DELPARTIER. T EX LJUSA UPP, MÖRKA NER. LAGT PÅ SKÄRPA. KOLLAR BRUSET. TAGIT BORT SENSOR FLÄCKAR. FRÅGA GÄRNA OM NI UNDRAR ÖVER EN SPECIFIK BILD SÅ GÅR JAG IN OCH TITTA MER PÅ JUST DEN BILDEN OCH SVARAR ER.
Så är det inte många timmar kvar av år 2014. Ett år som fotografiskt har varit jätteroligt, lärorikt och spännande. Har lärt känna så många människor i år. De flesta med samma intresse för natur och bilder som jag själv har. Det är helt fantastiskt. En del har man pratat med över nätet och en del har man till och med träffat i verkliga livet. En del man har träffat har man inte ens känt men det gör ingenting för man har tusen saker att prata om i alla fall. Känns nästan som en stor familj. Ok…en väldigt nördig familj kanske 🙂 Men fantastiskt trevlig. Det känns hoppfullt att detta naturintresse är så levande genom allas bilder. Det behövs för framtiden.
Detta blir sista raderna för 2014 och jag vill med lite natur- och djurvänliga nyårsraketer tacka alla för fantastiskt trevliga kommentarer och fin respons på mina bilder. Både här i bloggen och på min Facebooksida. Det har sporrat mig att envist kasta mig in på okända vatten. Vem vet vart haven bär mig. Spännande. TUSEN TACK 🙂
Jag vill nu önska alla ett gott slut på 2014 och skåla in 2015 med ett hejdundrande Gott Nytt År! Klockan 23:59 tittar jag upp på himlen och höjer glaset och tänker på er alla.
**********************************************
OM BILDER OCH UTRUSTNING. JAG HAR FOTAT MED CANON 5D MARK II OCH SIGMA 150/2,8 EX DG OS HSM APO MACRO, HANDHÅLLET. REDIGERINGEN ÄR GANSKA GENERELL. BESKÄR BILDEN. ARBETAR I PHOTOSHOP MED OLIKA LAGER. BL A MED LEVEL, KONTRAST, FÄRG. JUSTERAR I DELPARTIER. T EX LJUSA UPP, MÖRKA NER. LAGT PÅ SKÄRPA. KOLLAR BRUSET. TAGIT BORT SENSOR FLÄCKAR. FRÅGA GÄRNA OM NI UNDRAR ÖVER EN SPECIFIK BILD SÅ GÅR JAG IN OCH TITTA MER PÅ JUST DEN BILDEN OCH SVARAR ER.
Ja, nu ska vi inte köra med falsk marknadsföring. Att säga att det var ett premiärdopp är nog lite att ta i. Men i vattnet var jag minsann. Körde till en bäck i närheten av Veberöd i lördags. Det var rätt så mycket is kvar där trots temperaturen svängt mellan plus och minusgrader i Skåne sista tiden. Det var ett fint vattenflöde i bäcken. Isen hängde som flak över kanterna och närmst vattenflödet var den alldeles klar och blank. Det var väldigt fint. Massor med härliga former och istappar. Solen sken och ljuset silades genom skogen. Blev några bilder i lördags men jag tog en sväng dit i söndags också. Och då hade jag neoprenvadarna på. Då kunde jag kliva ner i vattnet och låg på knä och kikade in under kanterna på alla istappar. Trots att jag nu kom till lite bättre då jag befann mig i vattnet så var det svårt att komma till istapparna för de riktigt korta skärpedjupen. Ville ju inte doppa hela kameran i vattnet. Men med stativ och tele så hittade jag en del trevliga kompositioner och naturdetaljer. Tiden rusade och jag kröp runt där i vattnet längs bäcken i nästan fyra timmar. Fyra härligt lugna och meditiativa timmar. Batterierna var laddade för veckans utmaningar. Gött.
Provar nu också ett annat upplägg här för bildvisning. Hoppas det gillas 🙂
**********************
Om bilder och utrustning. Jag har fotat med Canon 5D Mark II och Canon EF 100mm f/2.8 Macro USM handhållet och Canon EF 70-300/4-5,6L IS med stativ. Redigeringen är ganska generell. Beskär bilden. Arbetar i Photoshop CS5 i olika lager. Bl a med levels och kontrast. justerat färg något. Justerar i delpartier. T ex ljusa upp, mörka ner. lagt på lite skärpa. kollar bruset. Ev tar bort sensor fläckar i vissa fall då de syns. Fråga gärna om ni undrar över en specifik bild så går jag in och titta mer på just den bilden och svarar er.
I sin linda ligger våren och väntar på att få födas och sprida livet vidare.
Ja, vad ska man säga. Snö och kyla håller i sig. Man får allt skrapa rutan på bilen som man snart har glömt vilken färg den egentligen har för den är så skitig. Jag har ju tjatat om is hela vintern och nu har till och med jag fått nog av denna kylan. Inte alls hittat mina ”drömistappar” i år. Men en massa mönster och figurer har jag hittat så det blir ännu ett kyligt inlägg nu här i bloggen. Kikade bakåt i min blogg för att se när jag började visa bilder på blommor och i mitten på april förra året gjorde jag detta inlägg. Så det finns hopp mina vänner. Snart åker vinterkängorna, dunjackan och skidbyxorna in i garderoben igen för att stanna där i några månader. Snart så spritter det i buskarna igen. Snart kommer ankorna i dammen nedanför vår balkong med sina dunbollar och vi ligger på magen och fotar dem. Nu låter jag bilderna tala för sig själv och med hopp om värme snart önskar jag ett trevligt veckoslut.
*********************************************
Om bilder och utrustning. Jag har fotat med Canon 5D Mark II och Canon EF 100mm f/2.8 Macro USM, Handhållet. Redigeringen är ganska generell. Beskär bilden. Arbetar i Photoshop CS5 i olika lager. Bl a med levels, mycket kontrast i dessa, justerat färg något. Justerar i delpartier. T ex ljusa upp, mörka ner. lagt på lite skärpa. kollar bruset. tagit bort sensor fläckar i vissa fall då de syns. Dags för rengöring tror jag Fråga gärna om ni undrar över en specifik bild så går jag in och titta mer på just den bilden och svarar er.
Att hitta ett enkelt hjulspår med is kan vara total lycka. I alla fall för mig som längtat efter is hela vintern. Tre dagar innan det nya året skulle infalla åkte jag ut till skogen. Hade inga större förhoppningar att hitta is för det var plusgrader. Men skogen skuggade vissa platser och jag hittade ett hjulspår som en stor skogsmaskin gjort. Där fanns is och jag dök ner på knä. En hel timme var jag helt uppslukad av alla figurer och former däri.
Jag fick också träffa på själva härskarinnan av hjulspåret. Nämligen ingen mindre än Queen El is abeth. Hon stack fram sin högfärdiga näsa framför kameran och tittade på mig med en bestämd blick.
Plötsligt var jag i havet med stora fiskar som stirrade på mig med sina stora ögon.
Sen mötte jag en indian med fjädern på snedden. Ville inte säga det högt men han hade rätt så stor näsa.
Linjer och former avlöste varandra och isen hade små ögon överallt.
Och en fågel med fina långa fjädrar på huvudet kanske. Eller vad ser ni?
Oj, men det var en liten blyg filur. Kikar fram så sött bakom sina isslöjor.
Jag gick vidare in i skogen och upptäckte att en fin bit granskog hade förvandlats till ett kalhygge. De stora skogsmaskinerna hade lämnat fler spår efter sig som det hade blivit is i. Det var så vackert i den granskogen så det var ingen rolig syn. Kändes som det satt en tagg i hjärtat på mig när jag nu beskådade denna plats.
En liten ”Snobben” kikade på mig med ledsna ögon där han satt fast i spåren efter de stora maskinerna.
Det kändes som ett enda stort kaos nu i denna skogen. Ett enda virrvarr av linjer som svepte genom isen. Och i den satt den trasiga skogen fast. Jag hoppas denna platsen får repa sig så att om ett par hundra år så är det vackert där igen.
Ha en trevlig vecka och ta vara på nuet.
********************************************
Om bilder och utrustning. Jag har fotat med Canon 5D Mark II och Canon EF 100mm f/2.8 Macro USM, Handhållet. Redigeringen är ganska generell. Beskär bilden. Arbetar i Photoshop CS5 i olika lager. Bl a med levels, mycket kontrast i dessa, justerat färg något. Justerar i delpartier. T ex ljusa upp, mörka ner. lagt på lite skärpa. kollar bruset. tagit bort sensor fläckar i vissa fall då de syns. Dags för rengöring tror jag Fråga gärna om ni undrar över en specifik bild så går jag in och titta mer på just den bilden och svarar er.