Macro & Insekter & kryp ‹ Camilla Noresson Photo Art

dec

Årskrönika 2018

Ett år går lika fort som det brukar och så även detta och jag fick hitta tid att skriva en fotografisk årskrönika för 2018. Tycker det är rätt trevligt att göra det. En summering har jag redan gjort i Julkalendern på Natursidan.se. Läs gärna den också.

År 2018 blev ändå ett rätt häftigt år. I februari efter lång väntan kom beskedet att jag blivit antagen till svenska Naturfotograferna och det gladde mig väldigt mycket. Det blev också en del visningar av mitt föredrag ”Med känsla, engagemang och kärlek till naturen” även i år. Det känns fantastiskt att få nå ut med sina bilder och budskapen. Väl värt att våga ta steget och tvinga sig upp på scenerna. Och det var väldigt spännande att få hålla föredraget på Fotografiska i Stockholm och bli inspelad av SVT/UR Samtiden. Nu går föredraget att se på UR Play under 2019. Dock utan musikslingor pga licenser men allt annat är med. Då och då dyker det upp på Kunskapskanalen också.

Första halvåret blev det fler fotorundor än andra halvåret och det märks i bildbanken. Men så är livet ibland. Jag brukar inte skriva så mycket om min familj såhär och för att göra en lång historia kort så var hösten något kaotiskt med saker och ting. Min mor hamnade på sjukhus och efter massa samtal kom vi fram till att hon inte kunde flytta hem till sin lägenhet igen. Hon fick komma till korttidsboende och sen fick hon ett nytt boende. Det var mycket farande hit och dit och sortering av grejor så att hennes nya hem skulle bli fint. Men det blev jättebra och hon trivs. Det känns tryggt och bra för henne. Då ska vi ”bara” ta hand om resten i det gamla hemmet också. Men det ger sig väl. Har varit lite ”paus” nu över helgerna och det var skönt.

Nej, inte mer om det nu för nu dyker vi ner i mapparna………

Januari

I januari kom det några dagar med kyla. Jag går ju jämt och ständigt och tjatar om att jag vill ha minusgrader ute. Men det man längtar efter är ju att få dra på sig alla kläder man har och klampa ut på en åker eller stå vid några hjulspår i dyngan och fota dessa underbara ismönster. Dessa underbara isytor som inte har några begränsningar. De kan ta mig ända ut i den kosmiska världen. Långt bortom de världar vi känner till och ända bort till änglarna. Förutom det blev det några turer till havet. Vatten i alla sina former har en förmåga att locka mig.

Titel: Unknown wings

Februari

Kylan höll i sig och isjakten fortsatte. Besökte Idalabäcken och en bäck vid Brantekällavägen på Hallandsåsen men där fanns ingen is. Vattnet rann med god fart och det var härliga turer. Men så ibland när man varit mycket vid havet eller letat is vid vattendrag så drar det lite i makrofingret och jag for ut en tur till Alnarpsparken. Det var en solig skön dag och jag letade vackra vissna växter. Fick lite gott ljus på dem.

Titel: Still beautiful

Mars

Kylan höll i sig i mars också och nu hade det varit kallt så länge att isen faktiskt lade sig på Falsterbonäset. Jag försöker hinna med snön när den väl dyker upp för jag längtar alltid efter snö. Ett par gånger tog jag kameran och gick ner till gården där vi bor. Där var det vitt nu och måsarna lade sig i snön. En kväll efter jobb grävde jag fram blixten från en låda och gick ner. Det föll fina snöflingor och jag började leka med blixten och trädkronorna. Ett par timmar försvann utan att jag hann blinka men vad kul det var. Man sjönk in i sin lilla fotobubbla ett tag. I min hjärna såg det nog mest ut som på bilden efter den arbetsveckan. En enda röra i kombination med ett insnöat beteende. Inside selfie? Nytt begrepp kanske.

Titel: Inspired

Isen fick en härlig blåton i den sena timmen på kvällen i Falsterbo. Ibland bjuder havet till och det är svårt slita sig därifrån när det ser ut såhär. Man glömmer till och med att det är kallt ute.

Titel: Evening colours

April

Hoppsan där sa det pang. Våren exploderade. Vitsippor, blåsippor, gulsippor, vårstjärnor, vintergäck, scilla, snödroppar, snöklockor, vide, krokusar, lövsprickning, grodor, ankungar, och tranor i en enda röra på mitt minneskort. Men jag tror ändå att en härlig naturupplevelse i Fågelsångsdalen vid Södra Sandby får representera April. Vi hade åkt dit för att lufta oss och leta vårblommor. Jag satte mig på marken för att njuta lite i en solig glänta och dricka lite kaffe. Bredvid ca 4 meter ifrån mig låg en omkullvält smal stam. Rätt var det var så kom den större Hackspetten och satte sig så fint bredvid mig. Vi hade hört den högt uppe i ett träd en lång stund. Men det var för högt för mitt objektiv. Kanske den förstod det och bjöd mig på en häftig upplevelse.

Titel: Större Hackspett

Maj

I maj var det fortfarande rätt behagligt ute och i början av månaden åkte jag till Öland med PhotoNatura. Det var som vanligt en trevlig resa och jag besökte lite nya platser på Öland. Det var roligt. En ny blomma till samlingen blev Majvivan som jag förevigade en tidig daggig morgon. Helt underbart.

Titel: Morning Glory

Inspirerad av nya platser efter Ölandsresan fick jag för mig att nu ska jag leta upp något nytt hemmavid också. Var lite trött eller hemmablind på de platser jag brukar besöka. Ville spinna vidare på lusten att utforska. Har hittat ett par ställen som jag ser fram emot att utforska mer när vi kommer till våren på det nya året. Jag tittar gärna i dessa underbara ögon igen.

Titel: Beautiful Eyes

Juni

Nu började det bli väldigt varmt ute. Vårens alla blommor hade kommit alla på en gång och fortare än vanligt. Tanken att hinna med alla hade jag släppt. Jag sökte mig fortfarande till vatten. Mycket för trollsländorna och grodorna men också för att själv stoppa fötterna i en bäck och svalka dem lite. Och i Kärsbärsdalen vid Idala fick jag sällskap av en Jungfruslända som jagade. Till slut fick den sitt byte.

Titel: Bytet

Juli

I juli körde vi till Dalarna och Säter. Skulle besöka festivalen och visa mitt föredrag. Hyrde en liten röd stuga med vita knutar och stannade en hel vecka däruppe. Tänkte passa på att se lite av stället. Men värmen var jobbig. Fast å andra sidan behöver ni veta var badplatserna ligger kan ni fråga mig. Det blev dopp i många sjöar. Jag provade också på en annan typ av fotografering än jag brukar. Jag och några fotokompisar besökte det gamla nerlagda mentalsjukhuset i Säter och fotade inuti. Har ett blogginlägg om det här> om ni vill läsa och se dem bilderna. Stugan vi hyrde låg en bit utanför Säter en bit upp nära Bispbergs klack. Det var för varmt att vistas i skogen men näst sista morgonen kom ett åskoväder och massa regn så på kvällen tänkte vi att vi får uthärda och ta oss upp på klacken. Och det ångrar jag inte. Temperaturen låg på ca 30 grader varmt på kvällen och nu var luftfuktigheten hög. Dimmorna började svepa in i skogen och det blev helt fantastiskt. Här är utsikten från klacken som ligger 315 meter över havet.

Titel: Bispbergs Klack juli 2018

Augusti

Äntligen moln! Ja, det var det jag längtat efter. Moln och lite svalare temperatur. Vi for ner till havet en söndagskväll och jag kände en känsla jag inte känt på länge. Jag frös. Men det var skönt och man stod och fotade med bara ben och lät vågorna svepa in över fötterna. Underbart. I övrigt besökte jag Öland och Kastlösa fotofestival i augusti. En trevlig tillställning och med nyfunna vänner blev det ett besök på en mycket torr Möckelmosse och Alvaret. Och så blev det en trevlig weekendtur till Småland.

Titel: Finally

September

Så började det närma sig hösten. Och det var nu min tid minskade dramatiskt. Försökte ändå komma ut och rensa huvudet lite. Blev korta turer i min närmiljö. En sak jag gör för sällan är att besöka Alnarpsparken på sensommar/höst. Det finns faktiskt en hel del färger kvar där då och med ett modifierat objektiv åkte jag dit och experimenterade lite. En rolig kväll mitt i allt annat.

Titel: Spinning

Oktober

En weekend i oktober hade vi höstmöte med PhotoNatura på Söderåsen. Det var 30-års jubileum och vi firade lite extra. Höstfärgerna hade kommit men var inte helt optimala. Men det var otroligt vackert ändå. Vi tog oss också iväg på lite svamprundor i Oktober men det var inte så stor svamplycka. På mitt ställe med porslinsskivlingar fanns endast några få. Förra året var det helt täckt där. Inte hittade vi kantareller heller. Bättre lycka nästa höst antar jag. Var också på en tur till Ljunghusen och i tallskogen där hittade jag lite läroexempel till mitt nya föredrag som jag ska hålla på PhotoNatura-dagen den 2 mars 2019. Det ska bli kul att visa bilder med syftet att lära ut. Det är alltid roligt att dela med sig av kunskaper.

Titel: Glossy

November

November…ja, jag vet faktiskt inte vad jag ska visa eller säga om den månaden. Fullt upp med mammas nya boende och flytt. Det var mycket att göra och många saker var trevliga men foto det hann jag inte med. Är nog första månaden på många år jag inte har en enda bild. Jag var iväg på Naturfotografernas höstmöte och där höll jag föredrag och presenterade mig. Vi var ute på ett par trevliga turer tillsammans den helgen. Men jag var för okoncentrerad för att fota. Satsade på att ha trevligt istället helt enkelt.

December

Så fick jag äntligen lite tid. Eller rättare sagt jag tog mig tid. Måkläppen hade öppnat och jag hade inte hunnit ut på hela november. Men detta blev en perfekt dag. Jag åkte ut och strosade i flera timmar helt själv. Det gick andra därute men när det blev sen eftermiddag så var jag rätt ensam därute. Det var precis vad jag behövde. Och Måkläppen bjöd till från sin bästa sida. Inte så mycket mönster men ljuvligt väder och vackra linjer.

Titel: Lines

”Chansen för en vit jul är obefintlig” stod det i Sydsvenskan den 22 december. Men den 23 december hade vi ett vitt Malmö med omnejd. Jag trodde knapp Måns när han sa att det var vitt ute. Men när poletten trillade ner så trillade jag ur sängen och hoppade i kläderna bokstavligen. Slängde i mig en macka och tog fotoryggan och så körde vi ut till Ekhagen. NU måste där vara fint tänkte jag. Och det var det. Vi hade några timmar på oss innan vi skulle hem och duscha för vi var bortbjudna på kvällen. Det var så otroligt vackert ute.

Titel: Struktur

Gott Nytt År

Nu önskar jag alla ett riktigt Gott Nytt År!

Hoppas 2019 blir ett år med glädje och naturligtvis många bilder på minneskorten.

Säger också tack till alla som följer mina bilder i olika medier.

Är er evigt tacksam.

Och vi ses väl på PhotoNatura-dagen 2 mars 2019

Kom och lär med oss. Samtliga föredrag har inriktningen att lära ut PhotoNaturas samlade kunskap inom naturfotografi.

Ni kan läsa mer här>
Men vänta inte för länge med att köpa biljett för det är begränsat antal platser.

Mitt föredrag heter: Med bokeh i sikte – En resa i skärpedjupens värld

”Vad är bokeh egentligen?” Och vad är svaren på de ständigt återkommande frågorna ”Men hur får du till den där känslan? Den där bokehn?”

Camilla som har specialiserat sig på makrofotografering i de korta skärpedjupen kommer att dela med sig av sina kunskaper och tankar om hur hon skapar sina makrobilder.
I föredraget lägger hon fokus på hur hon gör när bilderna skapas i de korta skärpedjupen. Vi får bland annat ta del av hur man kan man arbeta med ljuset, olika objektiv, vinklar, förgrunder och bakgrunder.

dec

Året som gick hette 2016

Fåglar & Djur / Gamla objektiv / Grodor / Landskap & Hav &Vyer / Macro & Insekter & kryp / Macro & Växter & naturdetaljer & träd / Svart / vitt / Uncategorized / Vatten & droppar & Is / 6 Comments / 31 december, 2016

Så hur blev det nu egentligen år 2016. Det är alltid lika kul att stanna upp innan året tar slut och kika lite bakåt i tiden. Man tycker som vanligt att man inte hunnit fota så mycket som man skulle vilja men nu när man sitter här och tittar tillbaka så inser man att det har blivit en del i alla fall. Man ska inte klaga.

JANUARI

Året började som det ofta gör. I väntans tider. Jag väntade på snö och is, bärnstensletarna och fåglarna väntade på havets läckerheter. De kämpade sida vid sida i de hårda salta vindarna på Falsterbonäset och Måkläppen. Havet var tufft och brutalt och kylan fanns i luften. Men vintern infann sig inte riktigt. Inte som jag vill ha den i alla fall.

Men så fick vi en idé. Jag skulle helt enkelt dokumentera lite när ”grabbarna grus” letade bärnsten. Det blev ett par kylslagna dagar i blåsten men det var väldigt roligt. Mer om det kan ni läsa i blogginlägget ”Stenen som lockar och drar”> En liten kort film blev det också för skojs skull.

FEBRUARI

Månaden då allt mest var grått. Blommorna sov fortfarande och det var inte mycket att hitta mer än vissna växter som kunde ge fina former. För mig blev det strukturernas månad. Med extremt kort skärpedjup på ett gammalt objektiv kunde man få fram vackra mönster. Ja, absolut…….man kan roa sig i februari också.

MARS

NU börjar det hända grejor. Färgerna börjar spira både här och där. Noga planeras dagarna och kameran får hänga med till jobb så man är redo på kvällarna. Ljuset har börjat återvända och dagarna är längre. Det gäller att ta tillvara varenda sekund man kan hitta. Man vill bara inte missa när livet börjar spira. Och spirar gör det fort.

APRIL

April april april…ja, det är inget skämt när jag säger att nu ska livet föröka sig. Det kvittrar i träden, det prasslar i buskarna och det surrar bland blommorna. Och som naturfotograf med förkärlek för makro, grodor och blommor så blir man väldigt intim med naturen. Så intim att man jämt och ständigt har lera i fickorna, fläckar på byxorna och pinnar i håret. Men vad gör det. Det är en underbar tid.

MAJ

Maj den sköna försommarmånaden. Nu kommer även lite värme och temperaturerna växlar på dygnet. Detta skapar magi i naturen. Jag åkte med PhotoNatura på en resa till Knuthöjdsmossen och det blev en riktig höjdartur. För visst är det underbart att man faktiskt tar semester från jobb för att sätta klockan på väckning kl.03:30 fyra morgnar i rad och frivilligt stiger upp och ger sig ut i naturen. Många tycker man är knäpp. Men ack vad de missar säger jag då. För den stunden så tidigt när naturen vaknar är så magisk att man kan inte förstå det om man inte upplever det själv någon gång i livet. Mer bilder från den resan kan ni se i blogginlägget ”Bland dansande älvor”>

JUNI

Det var en spännande månad. Dagen innan midsommar fick jag uppleva ett sjudundrade åskväder över Malmö. Och jag som är så förtjust i åska. Det blev en blöt fototur som inte var helt lätt att genomföra i ösregnet. Hittade denna bilden i mappen från den kvällen. Jag har under 2016 fått upp ögonen mer för svart/vita bilder. För mig blir det oftast färgbilder i mina gallerier. Men jag som så många andra laddade ner Silver Efex när det släpptes fritt och testade det. Och det var roligt såklart. Nu blev det en test med denna blixtbild som då får representera juni månad.

JULI

Tjohoo semester. Vad härligt. Och turen gick till norra Öland. Hittade mycket roligt att fotografera på den långa ön. Såsom den vackra skalbaggen Ekoxen. Kika gärna mer på den i bloggen jag kallar ”Pulshöjande ekoxar”>.
Men till det här inlägget plockade jag fram en mer traditionell Ölandsvy från Byrums raukar. Vi gästade också Neptuni åkrar och Trollskogen. Jag har knappt hunnit kika på dessa bilder än så det var kul att stanna upp i den mappen en stund. Jag kan verkligen rekommendera en resa till Öland.

AUGUSTI

Månaden med ljuva varma kvällar. Vi hittade ju den köttätande växten Sileshår inte så långt hemifrån så den får representera augusti månad. Det blev många turer efter jobb till platsen. På så sätt tog man även tillvara på sista sommarmånadens kvällar. Så tack så mycket vackra förföriska Sileshår. Du fångade oss också med din charm.

SEPTEMBER

Daggvåta morgnar i september med sval och frisk luft. Det är härliga dagar det. Än har inte livet gått och lagt sig utan försöker ta tillvara på sista värmen. Det blev en tidig runda till Baldringe som låg insvept i dimmor och morgondagg. I september börjar också längtan efter havet att smyga sig på som den gör lite då och då. Men vi som bor nära kusten på tre håll stillar snabbt den längtan.

OKTOBER

Oktober bjöd på en fantastiskt kul och trevlig resa till Skagen i Danmark med två lika fototokiga vänner. Även där ställdes väckarklockan tidigt och vi vandrade ut på Skagens spets i mörker. Men när ljuset kom tappande man nästan andan. Det var så vackert. Vilket ljus, vilka färger och vilken plats. Jag stillade absolut längtan efter havet där. Att stå på spetsen och se Skagerrak och Kattegatt mötas är magiskt.

NOVEMBER

November var en månad som var spännande på många vis. Jag höll mitt föredrag i Vårgårda. En upplevelse i sig som var häftig. Jag var också på en tur till Trondheim och träffade naturfotografer där. Det var ett väldigt glatt trevligt gäng. November var också en generös månad som bjöd mig på två frostiga morgnar. Den lille dirigenten styrde ljuset med säker hand så jag fick uppleva ett fantastiskt ljusskådespel genom linsen.

DECEMBER

Årets sista månad. Den avslutar jag med en bild från havet. Från samma plats där året började nämligen Måkläppen. För mig är det som ett kretslopp. En cirkel som sluts. Denna plats som skänker mig så mycket spänning, upplevelser, harmoni, lugn och meditativa stunder. Det är medicin för själen. Man kan ju förlora sig fullständigt när man riktar blicken mot horisonten och plötslig vaknar man upp och känner sig iakttagen av en och annan säl som nyfiket studerar vad man gör. Här ute är man på naturens villkor och det är bara att respektera det. Krafterna som visar sig här ibland kan man inte styra över. Det är en nyttig påminnare om att vi bara är en del i ett större kretslopp och det är inte mänskligheten som styr allt även om vi verkar tro och vilja göra det.

Och nu avslutar jag 2016 med att önska alla ett Gott nytt år 2017.

Och så vill jag tacka alla som följer min blogg och mina bilder här, på Facebook och Instagram.
Jag uppskattar det jättemycket. Tack.

jul

Pulshöjande Ekoxar

Macro & Insekter & kryp / 5 Comments / 31 juli, 2016

Att en skalbagge kan ge en så mycket spänning är svårt att tro. Men om man letat efter den i ca 3 år så är känslan väldigt pulshöjande när mötet äntligen kommer. Och det händer när man minst anar det. När jag gick på semester för tre veckor sedan så hade jag inte förväntat mig detta. Vi for iväg till Öland en vecka för att fota havet, bada, hälsa på bekanta och ha det lugnt och skönt. Satt och bläddrade lite i broschyrer där vi bodde och fick syn på en artikel om ekoxevisning veckan efter midsommar. Misstänkte att det var för sent att leta efter dem men vi körde ut och hittade till slut samlingsplatsen. Men vi hade ingen aning om vilket håll vi skulle gå på så vi gick först fel men till slut hittade vi stället där vi trodde det var.

Gick runt där och stirrade upp i träden en bra stund och solen började visa sig mer och mer. Det blev väldigt varmt och längtan efter ett dopp i havet började ta över så vi gav upp. På vägen tillbaka så stannade plötsligt Måns och tittade upp i ett träd. Där sitter en!!!! sa han. Och det gjorde det till min stora glädje. Det satt en jättefin Ekoxe, en hane, ca 3,5 meter upp i en ek på en tjock gren. Wow, vad häftigt och så stor den var. Den satt och åt på något det märktes. Och det flög bålgetingar fram och tillbaka hela tiden som också ville smaka på ekens goda sav.

2016_07_14_0089883

Ekoxen , Lucans cervus, som först ligger som en ca 10 cm lång larv i en äggliknande kokong en bit ner i marken i över fem år och sen kommer fram kan uppnå en storlek på ca 8,5 cm om det är en hane och ca 4 cm om det är en hona. Hanen har ju den karakteristiska överkäken som inte går att ta miste på. Ekoxen är Blekinge läns landskapsdjur.
De svärmar ju ungefär vid midsommartid och framåt för att som fullvuxen bara leva några veckor. Hanen dör sen efter parningen och honan dör efter äggläggningen i slutet på sommaren.

Ekoxen är en hotad art pga att glesa bestånd med gamla ädellövträd blir allt sällsyntare. Den verkar ha försvunnit från flera av sina gamla lokaler. Den hotas också av vildsvinen som anser dess larv vara smaskens. Arten omfattas dock av EU´s habitatdirektiv bilaga 2, (listan) vilket innebär att den ska skyddas i nätverket Natura 2000. Vad som behövs är att hålla gamla trädbevuxna hagmarker och parker öppna och inte låta dem växa igen. Det behöver också ligga grövre död ved i skogen.

2016_07_16_0090308 Known silhuett blogg

Det blev en god stund där vid trädet och det var inte helt enkelt att få till det. Först blev det många artbilder. Dock hade vi en gren med löv som stack ut en bit under på ena sidan av trädet så man kunde försöka skapa en form av bokeh i bilden. Försökte också ta den från olika sidor av trädet så att vad som är upp och ner i mina bilder är lite svårt att bedöma. Kändes mest som det var jag som var upp och ner. Att stå med teleobjektiv i den positionen är tungt och det kändes efteråt. Men man glömde bort sig i tid och rum av den häftiga händelsen.

På marken hittade vi delar av två döda ekoxehanar. Vi förflyttade oss försiktigt för tänkte det kunde komma fler. Och mycket riktigt. Rätt vad det var kom en hona som satt kurs mot barken på trädet där hon kröp in i en hålighet. Hanen vi såg först satt väldigt mycket i samma position men ibland rörde den sig lite för den verkade bli irriterad på bålgetingarna.

2016_07_14_0089978

Vi återvände dit för att se vad den gjorde i tre dagar. Andra dagen när vi satt en bit ifrån och fikade såg vi något som kom flygande ifrån skogskanten vid den stora hagen. Det var en annan ekoxehane. Den visste precis vart den skulle och landa. Det blev en liten kraftmätning men till slut fick den ge upp. Den surrade runt några varv ovanför oss och till sist flög den rakt bort mot samma skogskant igen. Fascinerande hur den kunde vara så målmedveten och styra rakt mot stället. Jag kan inte så mycket om deras sätt att kommunicera med varandra eller känna dofter men på något sätt visste den vart den skulle. Jag hann inte alls med att fota den flygande men Måns hann med lite bättre så någon bild fick han. Van fågelfotograf som han är.

Den tredje dagen så började ”våran” ekoxe röra på sig till slut. Det kom fler bålgetingar och surrade runt stället och det märktes att den blev irriterad. Den reste sina käkar mot dem, till vår fotoglädje, och försökte köra bort dem. Såg ut så i alla fall. Till slut så började han gå runt matstället och till slut knallade han iväg längre och längre ut på ekens tjocka gren och vi stod kvar och följde den med kamerorna tills vi inte såg den längre.

2016_07_15_0090062

2016_07_16_0090337

Nöjda och glada promenerade vi tillbaka mot parkeringsplatsen. Där låg en färist av gammal järnvägsräls in till den. Och vaksam som Måns är så såg han plötsligt en till ekoxehane som hade trillat ner emellan rälsen. Den jobbade på att ta sig upp. Vi satte oss ner på marken för att följa den lite. Precis när den kom upp till kanten så trillade den ner igen. Efter tredje försöket så tänkte vi att vi får nog hjälpa den upp så den kan gå iväg men precis då kom en bil som såklart skulle in på parkeringen. Då var vi tvungna att agera för annars riskerade den med all säkerhet att bli överkörd. Måns tog sin keps och lade den framför ekoxen så den kunde kravla upp på den för att bli flyttad till en säkrare plats. Under tiden satt jag helt enkelt kvar och blockerade så att bilen inte kunde köra in på parkeringen. Märktes att de blev lite irriterade på mig men sånt är jag rätt bra på att ignorera och inte vevade de ner rutan för att fråga vad som pågick eller om det hänt något. Det måste ju ändå sett lite märkligt ut.

Vi såg på dessa dagar två överkörda ekoxar på vägen vid parkeringen. Den ene var nyss överkörd när vi kom dit det syntes. Tänk att folk alltid ska köra så fort på småvägar. Vi brukar alltid ta det lugnt för det brukar sitta fåglar, grodor mm på vissa ställen. Och även som turist så måste man tänka på sådant. Som turist tar man sig till ställen för att uppleva och se saker och visst läser man lite om det innan man åker dit. Och det var väldigt lätt att läsa om detta område och att det finns sällsynta ekoxar där. Men inte kör folk lugnt för det. Man tänker inte på sådant. Folks största bekymmer på semestern verkar vara var de ska äta eller handla glass.

2016_07_16_0090377 Wings

Nåväl, det kändes mycket bra att ha räddat denna ekoxe och den satt kvar en liten stund på kepsen. Vi såg att den var på väg att göra något och lade oss ner med kamerorna. Jag låg så att jag hade lite motljus. Då fick jag uppleva dess fantastiska färger. Den öppnade sitt skal och vecklade ut vingarna helt och provade lyfta. Vilken otroligt röd färg den har. Jag som innan bara ansett dem som helt svarta skalbaggar. Plötsligt började den ”veckla” ihop vingarna igen och stänga sitt skal. Den verkade ha ångrat sig och började gå av kepsen istället. Den gick ner på mossan på stammen som låg på marken och satte sig en stund och bjöd till på ännu några bilder innan den gick vidare och försvann.

Det som dock är lite tragiskt i det hela är att det var 50/50. Med det menar jag att vi såg 4 st levande ekoxar och 4 döda ekoxar dessa dagar. Alltså en total på 8 st individer. Och två av dessa var direkt dödade av människan för de var överkörda. Det blir 25 % det. Sen hur många som försvinner pga vår miljöpåverkan blir med all säkerhet en annan % siffra.

Men det var en härlig upplevelse på semestern och nu går man till jobb imorgon sjukt nöjd att få ha upplevt denna Europas största skalbagge. Nu återstår bara att hitta dem här i min närmiljö. De ska finnas ett par tre mil utanför Malmö.

Visst är den vacker och fascinerande.

2016_07_16_0090406

mar

”To bi or not to bi”

Macro & Insekter & kryp / Poesi & Vers / 4 Comments / 31 mars, 2016

To bi or not to bi

Titel: ”To bi or not to bi”

Du har vaknat, du surrar förbi, du lever. Men vad är det som händer med dig. Vad är det vi gör mot dig. Det som sker får inte ske.

”To bi or not to bi” det får inte vara en fråga. Ja, det blev en påhittad svengelsk titel på denna bild för titeln är talande. Det har väl inte undgått någon att de stackars bina inte mår bra. Man kan läsa om det i många artiklar bl a på Naturskyddsföreningens hemsida här>.
Tänk att mänskligheten har klantat till det igen genom sina bekämpningsmedel. Och det kan bli en direkt påverkan på vår egen existens då bina har en viktig roll i pollineringen av den gröda som ska föda oss. Bina pollinerar mer än en tredjedel av maten vi äter.

Vad kan man då göra som privatperson förutom att tänka på vilka råvaror man använder i sin matlagning.

Man kan göra många småsaker som t ex att ge dem bra vatten. En sk. bivattnare. Ta fram en gammal låg pajform som säkert ändå står och dammar i något skåp. Lägg i lite småsten eller spelkulor och slå på vatten men inte så det täcker alla stenar. Tanken är att bina ska ha något att landa på så att de inte drunknar.

Man kan göra ett bihotell. Något som man kan göra tillsammans med sina barn kanske. Häng upp en träbit i ett varmt läge som man borrat små hål i. Hålen ska vara ca 5-6 cm djupa och inte gå rakt igenom. Eller en bunt med vass eller bamburör kan man också hänga upp som de kan krypa in i. Kika här>

Man kan plantera blommor och örter på sin balkong eller trädgård som våra pollinatörer tycker om. Naturligtvis giftfritt.

T ex. Akleja, Astilbe, Aster, Blåbär, Blågull, Dahlia, Fingerborgsblomma, Förgätmigej, Gullris, Gurkört, Hallon, Honungsört, Hästkastanj, Julros, Kabbeleka, Kattmynta, Krokus, Lavendel, Mynta, Oregano, Prästkrage, Ringblomma, Rosenböna, Rosenkvitten, Röd rudbeckia, Rödklöver, Rönn, Salvia, Snödroppe, Snokört, Solros, Stjärnflocka, Stockros, Timjan.

Så i framtiden hoppas jag att jag kan ta en bild som jag kan ge titeln ”Ofcourse they shall bi”

dec

Mitt fotografiska 2015 – Gott Nytt År

Fåglar & Djur / Fotobloggar "Ditt & Datt" / Landskap & Hav &Vyer / Macro & Insekter & kryp / Macro & Växter & naturdetaljer & träd / Vatten & droppar & Is / 16 Comments / 31 december, 2015

Ja så fick jag för mig att göra detta inlägg trots allt. Hur har mitt fotografiska 2015 varit. Året har ju innehållit en hel del händelser runt om fotograferingen men de tar jag inte här. Nu är det bara bilder som står i fokus. Och vad kul gräva i sina fotomappar. Rätt bra faktiskt för ibland tycker man att man inte har hunnit någonting men när man väl samlar ihop en bild från varje månad så märker man att det har man visst. Hm…. undrar vad annat jag prioriterat bort ;-).

Jag håller mig ofta inte till en sak när det gäller foto. Gillar att hålla på med olika typer av fotografering. Försökt nu samla ihop en samling från 2015 och märker att det blir en väldigt brokig sådan. Och man kan ju fundera varför det är så.

Tanken jag genast får är att jag har kul. Jag gillar att experimentera och utmana mig. Jag älskar också att vara i naturen och försöker vara det så ofta jag kan. Det gör med att jag fotar olika saker. Att traska runt i skogen, att promenera vid havet eller att krypa runt bland blommor och blad. Jag jag vill göra allt. Det är roligt och man mår bra av det.

Vi börjar väl med januari.

Snö kunde man ju inte skryta med här i Skåne. Jag har märkt att vilken månad jag än är i så är mina bilder från havet ganska tidlösa. De skulle nästan kunna vara tagna i vilken månad som helst. Dock önskar jag fortfarande att det kommer is längs kusterna. Vi får se vad nästa år erbjuder.

I februari åkte jag till Tromsö med några fotokompisar och fick för första gången i mitt liv uppleva norrskenet som var målet med resan. Fantastiskt och man var helt lyrisk. En härligt magisk känsla av spänning. Man vill absolut uppleva det igen. Och snö fick vi där med.

I mars blommar det redan och jag var överlycklig när jag hittade ett litet men än dock fint ställe med blåsippor precis vid Malmö där de växer vilt.

I aprils mappar så blommar det hej vilt men det sjuder av liv överallt. Även i dammarna på området där jag bor så det fick bli en liten sötnos som får representera april. En inte många dagar gammal andunge.

Det fortsätter att blomma i maj och nu är det fullt av vitsippor, gulsippor och blandade vårblommor. Man befann sig mest med näsan i jorden bland blommorna.

I juni har det växt upp överallt och sländor och andra kryp har vaknat och lever livet. Det är försommar trots att värmen inte riktigt befann sig. Och det märktes. Bl a på våra grodställen där det inte alls begav sig så mycket i år. Så när man var ledig hade man inte turen med sig. Men sländor fanns det gott om överallt.

Då sommaren var av den svalare sorten passade det bra att åka till skogen på semester. Nu kunde man traska runt där utan att förgås av värme. Besökte Tiveden och våra kompisar vid Karlsborg. Älskar svenska sommarsemestrar. Sitta med en kopp kaffe vid en bäck i skogen och bara njuta. Det kallar jag semester.

I augusti var semestern slut. Man behöver bara åka en liten bit utanför Malmö för att finna en strimma natur kvar och den gästade jag några korta rundor. Dock hade jag lite svårt hitta inspirationen riktigt efter semestern.

Men det botar man snabbt med några gamla vintageobjektiv. Detta är med ett Helios. En gammal ryss. Så i september blev det lite bilder med det.

Försökte hinna med hösten och i oktober gästade jag Trollskogen vid Torna Hällestad. En vacker plats där man kan traska runt en stund och ha det gott.

Så i november hände det. Det snöade en hel dag. Amazing. Och man var ledig också. Vilken tur. Men det var blött. Väldigt blött. Men man får ta chansen när den kommer så bara att ta på sig.

Och så öppnade Måkläppen och jag handlade julklapparna på nätet så jag slapp springa i affärer och trängas på helgerna. Jag ville ut vid havet. Och där var nästan folktomt då. Till skillnad från nu. Men vad det har ändrat sig därute nu då det varit högt vatten.

Var där igår med Bente & Svenne och vi hade en väldigt spännande dag. Det var högt vatten och vi försökte vada över mellan två revlar men det var för högt vattenstånd. Vi fick vända. Däremot så kom sälarna och simmade bara någon meter ifrån oss. Det var en häftig upplevelse. Även om kameran var tryggt nerpackad vid äventyret.

Måkläppen har delat sig i tre delar kan man säga. Nu måste man ha vadare för att komma runt och inte ens då kommer man fram överallt när vattnet trycker på som det gjorde igår.

Jag kan titta ut över havet hur länge som helst. Och det är så vackra pastellfärger. Jag behöver inte ens ett motiv alltid. Ibland vill jag bara ha ingenting helt enkelt. Bara färg. Trots havets styrka och vindarnas vinande så känner man alltid ett lugn där ute. Och jisses vad jag sov gott inatt.

Ja det var inte så tokigt 2015. Och med det så tackar jag alla som läser mina inlägg här och på min Facebooksida.

Önskar er ett Gott Nytt År!

Hej hej

aug

Under sin mors beskydd. (Spindelvarning)

Film / Macro & Insekter & kryp / 16 Comments / 1 augusti, 2015

Är någon nu känslig för spindlar bör ni sluta titta genast. För här är väldigt många spindlar.

När katten är borta dansar råttorna på bordet är ju ett välkänt ordspråk vilket ibland stämmer väldigt väl. När vi kom hem från semestern så hade en spindel gjort ett litet nät i badrummet och hade en hel barnaskara att hålla reda på.

Har kikat på nätet och hittat att det är en Större Dallerspindel. På latin Pholcus phalangioides. Den blev Årets Spindel i Finland år 2014. Man kan läsa om den här på deras sida. Intressant läsning och jag tänker inte skriva så mycket här om den utan kika gärna in där. Värt ett snabbt besök. Den har ett lite lustigt beteende när den känner sig hotad. Då gör den sig nästan osynlig genom att snabbt som bara den svänga sig runt i virvlar så att konturen liksom suddas ut.
Hittade ett annat filmklipp på Youtube som visar det. Kika här.

Nåväl i vårt badrum kunde vi inte ha denna barnkammare för den hade trådat fast sig i ett draperi och risken var att vi förstörde allt. Vi tog en rätt stor plastburk och en bit papper till hjälp. Först tog vi en mindre spindel som satt själv. Satte ut den på balkongen. Förstod nu att det var hanen. Sen tryckte vi upp hela burken med alla spindlar i mot taket och så förde vi in ett styvt papper emellan. På så sätt kunde flyttlasset gå till vår balkong.

Alla spindlar trillade ner i botten på burken och vi lade den skyddad från vinden på sidan. Det tog inte mer än en halvtimme så hade den förståndiga moderna snurrat upp ett nytt skyddsnät och plockat till sig alla barnen igen. Och så satt den där i sin nya bostad. Ett par dagar senare såg vi att hennes barn hade växt till sig lite.

Igår var det så kallt och tråkigt väder så det blev lite fotostudio här hemma på balkongen. Modellerna ställde tjänstvilligt upp och det blev inte något virvlande i våran burk. Fram med makrona, fjärrkontrollen, bönpåsen, reflexskärmen och lampor som gav olika temperaturer och så började sessionen.

Blev en hel del bilder och en liten filmsnutt för skojs skull. Inte var dag man ser något sådant här.

Vill ni se filmklippet i helskärm så öppna upp det på Youtube och välj full HD kvalitet.

**************************************

OM BILDER OCH UTRUSTNING. JAG HAR FOTAT MED CANON 5D MARK II OCH CANON 100MM f/2,8 USM MACRO, SIGMA 150/2,8 EX DG OS HSM APO MACRO OCH TAMRON 90/2,8. ANVÄNT BÖNPÅSE. FJÄRRUTLÖSARE. HADE LITE LAMPOR OCH REFLEXSKÄRM. FILMAT OCKSÅ. REDIGERINGEN ÄR GANSKA GENERELL. BESKÄR BILDEN. ARBETAR I PHOTOSHOP MED OLIKA LAGER. BL A MED LEVEL, KONTRAST, FÄRG. JUSTERAR I DELPARTIER. T EX LJUSA UPP, MÖRKA NER. LAGT PÅ SKÄRPA. KOLLAR BRUSET. TAGIT BORT SENSOR FLÄCKAR. FRÅGA GÄRNA OM NI UNDRAR ÖVER EN SPECIFIK BILD SÅ GÅR JAG IN OCH TITTA MER PÅ JUST DEN BILDEN OCH SVARAR ER.

maj

En weekend på Hanö

Landskap & Hav &Vyer / Macro & Insekter & kryp / Macro & Växter & naturdetaljer & träd / PhotoNatura / 11 Comments / 31 maj, 2015

En liten weekend tripp på vårkanten är inte helt fel. Denna gången åkte jag iväg med ett glatt gäng från PhotoNatura nämligen Sven, Martin, Karlo, Johnny, Håkan, Elisabeth, Ola, Marie och Thorsten. Vi anlände lite vid olika tidpunkter. Jag åkte dit på torsdagen och hem på söndagen.

Färden gick till den lilla ön Hanö vilken ligger en bit ut från Blekinges kust. Man tar sig dit med båt. Det som är så fint med Hanö är öns väldigt varierande natur. Du hittar klippor, öppna ängar, växter, fin skog och så en liten trevlig by. Och så finns det ca 200 dovhjortar på ön. Inte helt omöjligt till och med för mig att fånga på bild. Finns även fågelkolonier med trutar längs med öns kanter. Överallt i buskar och träd sjöng näktergalarna nu på vårkanten. Det var ett himla liv på alla fåglar men det var vackert. Det som var skönt var att det fanns inga bilar så de ljuden slapp man. Man hörde fåglarna, havets brus och såklart en massa tassande fotografer på okristliga tider på vandrarhemmet.

Ön är också känd för den lilla strandsporren Bönsäcken som sträcker sig ut i havet på öns norra sida. Den består av en väldig massa vattenslipade stenar som ständigt rör sig och ändrar form. Det finns en sägen om den som säger att en jättekvinna, som för länge sedan bodde på Hanö, tröttnade på ensamheten. För att komma iland skulle hon bygga en stenbro över sundet. Hon samlade massor av stenar i sitt stora förkläde. Dock snubblade hon och alla stenarna föll ur, de hamnade vid strandkanten och Bönsäcken bildades.

Fotade gjorde vi vid olika tidpunkter och alla traskade iväg på sina små rundor när man kände för det. Men vi samlades och avnjöt några goda middagar tillsammans. Och så hade ju Karlo bakat fantastiskt goda sockerkakor till kaffet som han skämde bort oss med varje dag. Tack för det Karlo.

Jag hade med mig en liten ny ”leksak” ett begagnat objektiv från gamla östtyskland. Det heter Meyer Görlitz Orestor 135 mm. Hade lite testfotografering i daggen sista morgonen. Bilderna Circels och Morgonsol. Hade en mellanring på där. Objektivet har ju smeknamnet ”bokeh monster”. Ja, det blir sommarens leksak. Klart bästa förutsättningar att nå det resultat jag vill ha är vattendroppar eller ljusluckor mellan träden. Tror jag. Det får tiden och testerna utvisa. Har man lite att pyssla med precis som man inte hade det innan.

Men en sak är säker det ska vara gott att leva och det gör man med god mat, trevliga vänner, fin natur och kameran i hand. Mer behöver man inte.

En liten karta över Hanö kan ni se här>

2015_05_22_0070811-Vindhalla-patterns---Hanö

*****************************************

OM BILDER OCH UTRUSTNING. JAG HAR FOTAT MED CANON 5D MARK II OCH JAG HAR ANVÄNT EN DEL OLIKA OBJEKTIV DÅ DET ÄR LITE BLANDADE BILDER I INLÄGGET. VID HAVET HAR JAG ANVÄNT GRÅFILTER. REDIGERINGEN ÄR GANSKA GENERELL. BESKÄR BILDEN. ARBETAR I PHOTOSHOP MED OLIKA LAGER. BL A MED LEVEL, KONTRAST, FÄRG. JUSTERAR I DELPARTIER. T EX LJUSA UPP, MÖRKA NER. LAGT PÅ SKÄRPA. KOLLAR BRUSET. TAGIT BORT SENSOR FLÄCKAR. FRÅGA GÄRNA OM NI UNDRAR ÖVER EN SPECIFIK BILD SÅ GÅR JAG IN OCH TITTA MER PÅ JUST DEN BILDEN OCH SVARAR ER.

apr

Glad Påsk

Macro & Insekter & kryp / Macro & Växter & naturdetaljer & träd / 12 Comments / 2 april, 2015

Önskar alla en Glad Påsk med en liten blåsippa. Har ju äntligen hittat ett ställe här nära Malmö. I helgen lär det bli mer blomjakt. Det händer massor ute i grönskan nu.

Ät gott, Må gott och lev gott. Vi ses kanske i blomhavet därute.

***********************************************

OM BILDER OCH UTRUSTNING. JAG HAR FOTAT MED CANON 5D MARK II OCH SIGMA 150/2,8 EX DG OS HSM APO MACRO, HANDHÅLLET. REDIGERINGEN ÄR GANSKA GENERELL. BESKÄR BILDEN. ARBETAR I PHOTOSHOP MED OLIKA LAGER. BL A MED LEVEL, KONTRAST, FÄRG. JUSTERAR I DELPARTIER. T EX LJUSA UPP, MÖRKA NER. LAGT PÅ SKÄRPA. KOLLAR BRUSET. TAGIT BORT SENSOR FLÄCKAR. FRÅGA GÄRNA OM NI UNDRAR ÖVER EN SPECIFIK BILD SÅ GÅR JAG IN OCH TITTA MER PÅ JUST DEN BILDEN OCH SVARAR ER.

dec

God Jul och Gott nytt år!

Fotobloggar "Ditt & Datt" / Landskap & Hav &Vyer / Macro & Insekter & kryp / 10 Comments / 20 december, 2014

Det har varit en väldigt turbulent vecka men den börjar så sakteliga reda ut sig och man kan börja tänka på julen lite. Lite försenad men det finns hopp 🙂

De här orden skrev jag till mina kollegor efter vi varit i Hovs Hallar i början av december. De kan vara nog så kloka i många fall.

Man har ett mål och sätter en vision. Ibland blir det inte som man tänkt sig.

Man anpassar sig och gör sitt bästa och hittar andra vägar.

Vägar som leder mot ett bättre resultat och man når sina mål.

Men det finns saker som inte går att påverka såklart. Men på något sätt i livet så hittar man en annan väg när något jobbigt händer så om det bara är en liten stig.
Stigen leder klart mot ett mål. Ibland vet man bara inte vilket. Tack och lov så verkar det som vi hittade rätt stig denna veckan.

Och nu avslutar jag året i bloggen med en julklapp till er alla och några bilder från turen till Hovs Hallar. Vintrigare än såhär verkar det inte bli i Skåne i jul. Men det är något vi inte heller styr över. Jag får väl önska lite snö i julklapp 🙂

Gör en insats för naturen genom att köpa PhotoNaturas bok. Gå in här>

Jag har skänkt en gåva till WWF på 200 kr. Jag har ju självklart redan boken själv 🙂

Till alla Er önskar jag nu………

En riktigt God Jul och Ett Gott Nytt År!

************************************************

OM BILDER OCH UTRUSTNING. JAG HAR FOTAT MED CANON 5D MARK II OCH CANON EF 24-105/4.0 IS USM MED STATIV+FJÄRRKONTROLL. GRÅFILTER. REDIGERINGEN ÄR GANSKA GENERELL. BESKÄR BILDEN. ARBETAR I PHOTOSHOP MED OLIKA LAGER. BL A MED LEVEL, KONTRAST, FÄRG. JUSTERAR I DELPARTIER. T EX LJUSA UPP, MÖRKA NER. LAGT PÅ SKÄRPA. KOLLAR BRUSET. TAGIT BORT SENSOR FLÄCKAR. FRÅGA GÄRNA OM NI UNDRAR ÖVER EN SPECIFIK BILD SÅ GÅR JAG IN OCH TITTA MER PÅ JUST DEN BILDEN OCH SVARAR ER.

jul

Verkligen tidigt i maj

Landskap & Hav &Vyer / Macro & Insekter & kryp / Macro & Växter & naturdetaljer & träd / 21 Comments / 25 juli, 2014

Så var det dags för lite bilder även här. Eftersom tiden rusar lika fort som vanligt håller jag mig kvar lite i våren här i bloggen. Jag är nämligen bara i maj och juni fortfarande. Men det kan ju vara en påminnare nu i den extrema sommarvärmen att när det blir en skvätt regn och nätterna blir lite svalare så är det väldigt stor chans att det blir morgondimma igen och det är verkligen värt att stiga upp i ottan någon gång i alla fall. Bestäm er för att utmana väckarklockan lite.

Om bilden överst måste jag säga att skärpan nog bara håller för en liten miniatyr i bloggen men jag ville ändå ha med den. Jag hade lite bråttom och hade väl inte vaknat riktigt än. Jag kallar den ”4.23 AM”. Två helger var vi i en Blekingestuga nära havet. Väckarklockan sattes varje morgon på ca 03:45 och kikar man då ut genom köksfönstret och ser att himlen börjar färgas så som på den bilden då tar i alla fall viljan över tröttheten på mig och jag måste bara ut. Det var på med mjukisbyxor, regnställ och gummistövlar utan på pyjamasen och så rätt ut på ängarna. Man säger godmorgon till de förvånade korna och börjar leta motiv. Kameragrejorna var iordningjorda och stod redo vid sängen sedan kvällen innan. Kamma håret, sminka sig eller ens bry sig om hur man ser ut är det inte tal om. Skönheten är där ute i dimman i solens allra allra första morgonstrålar. Det är bara den som gäller då. Man känner sig otroligt levande trots att man är yrvaken. Men den fantastiska morgonluften och de härliga dofterna syresätter snabbt de sega hjärncellerna och de börjar trilla på plats. Sen försvinner tid och rum och man är glad och njuter. Naturen håller på att vakna. En ny underbar dag gryr och det är en stor förmån att få ta del av den.

Framåt halv 6 börjar ljuset bli ganska skarpt och dimman har lättat. Men då ligger fortfarande daggen kvar och man dyker ner med näsan i backen. Allt möjligt kommer fram iklätt diamanter av droppar. Insekterna sitter och torkar och är ganska samarbetsvilliga. Det glittrar och lyser vart man än riktar sitt makroobjektiv. Så vid 7-tiden är man väldigt nöjd. Solen har redan börjat torka upp på många ställen och det det är nästan endast i skuggpartierna man hittar fin dagg.

Man masar sig tillbaka till stugan nöjd och belåten. Man bara vet att på minneskortet finns det några guldbilder. Väl tillbaka slänger man av sig stövlar och det plaskblöta regnstället, plockar ut lite gräs och skit ur håret, går till köket och tar något gott att äta och sen kryper man lugnt och skönt ner i sängen en stund igen och drar täcket över sig. Och somnar om.

*********************************************

OM BILDER OCH UTRUSTNING. JAG HAR FOTAT MED CANON 5D MARK II OCH SIGMA 150/2,8 EX DG OS HSM APO MACRO, HANDHÅLLET, OCH CANON EF 70-300/4-5,6L IS OCH CANON EF 24-105/4.0 IS USM MED STATIV+FJÄRRKONTROLL. REDIGERINGEN ÄR GANSKA GENERELL. BESKÄR BILDEN. ARBETAR I PHOTOSHOP MED OLIKA LAGER. BL A MED LEVEL, KONTRAST, FÄRG. JUSTERAR I DELPARTIER. T EX LJUSA UPP, MÖRKA NER. LAGT PÅ SKÄRPA. KOLLAR BRUSET. TAGIT BORT SENSOR FLÄCKAR. FRÅGA GÄRNA OM NI UNDRAR ÖVER EN SPECIFIK BILD SÅ GÅR JAG IN OCH TITTA MER PÅ JUST DEN BILDEN OCH SVARAR ER.

jun

En röra i rasande fart

Fåglar & Djur / Grodor / Macro & Insekter & kryp / Macro & Växter & naturdetaljer & träd / 12 Comments / 6 juni, 2014

En röra i rasande fart. Ja, så skulle man kunna beskriva denna våren. Men när det händer för mycket på en gång under dygnens 24 timmar får man ändå försöka fånga det som fångas kan. Har försökt hänga med i svängarna med alla blommor och blad som exploderade på en gång denna våren. Korta fototurer är bättre än inga alls så det har verkligen varit läge att stanna upp och fånga nuet, fånga det som dukats upp framför en var man än befunnit sig och ta vara på de stunder man kunnat. Det blev väldigt viktiga små stunder för att hämta kraft och energi. För det är precis vad foto betyder för mig. Fotograferingen är för mig en väldigt viktig energigivare som jag inte skulle klara mig utan. Den är rena terapin. Det finns många paralleller man kan dra mellan fotografering och Mindfullness faktiskt. Att vara här och nu och inte tänka på vad vi har gjort eller vad vi ska göra utan tänka på det vi upplever med våra 5 sinnen just nu. Vad vi ser, smakar, luktar, hör eller känner. En medveten närvaro. Jag fotograferar nästan uteslutet naturbilder och det innebär många härliga stunder ute i naturen. Brukar ofta sätta mig ner och bara lukta, titta och lyssna. Jag är ingen expert på växter men ser jag något som jag vet inte är skadligt så smakar jag på det. Jag brukar också känna på saker som t ex de nyutslagna löven, temperaturen i vattnet vid en sjö eller barkens mönster. Det fina med fotografering är att det tvingar en att titta. Du måste titta på det du har framför dig just i stunden för att hitta detaljer, hitta en komposition eller ett häftigt mönster. Det tvingar dig att vara i nuet. Du glömmer allt annat som surrat runt dig under veckan som gått. Du får distans till vardagen och ser allt med nya ögon. Alltså påstår jag igen att det är rena terapin.

Lite tid får man dock ta sig för att samla ihop sina bilder i datorn även om det arbetet ligger konstant efter just nu. Men här kommer i alla fall en rörig samling vårbilder.

Vissa av dem har redan florerat på min Facebooksida. Camilla Noresson Photo Art> Gilla gärna sidan då det i brist av tid genererar färre bloggar och det går snabbt att lägga ett smakprov där då och då 😊.

***************************************

OM BILDER OCH UTRUSTNING. JAG HAR FOTAT MED CANON 5D MARK II OCH SIGMA 150/2,8 EX DG OS HSM APO MACRO och CANON EF 70-300/4-5,6L IS HANDHÅLLET. REDIGERINGEN ÄR GANSKA GENERELL. BESKÄR BILDEN. ARBETAR I PHOTOSHOP MED OLIKA LAGER. BL A MED LEVEL, KONTRAST, FÄRG. JUSTERAR I DELPARTIER. T EX LJUSA UPP, MÖRKA NER. LAGT PÅ SKÄRPA. KOLLAR BRUSET. TAGIT BORT SENSOR FLÄCKAR. FRÅGA GÄRNA OM NI UNDRAR ÖVER EN SPECIFIK BILD SÅ GÅR JAG IN OCH TITTA MER PÅ JUST DEN BILDEN OCH SVARAR ER.

dec

Kärlekslöv på det ödsliga havet

Macro & Insekter & kryp / Macro & Växter & naturdetaljer & träd / Poesi & Vers / 24 Comments / 7 december, 2013

”Vikingaskeppet väntar på att få sväva ut på det ödsliga havet
lastat med mod och styrka.
Kvinnan står hårfager på stranden med en ängslig oro i sin blick.
I sitt stilla sinne undrar hon vilka hinder det ska övervinna,
vilka strider det ska ta och vilka faror det ska besegra.
Hoppets låga är tänt i hennes hjärta
att det får återvända hem igen med sin dyrbara last.”

~~~~~~~~~~~~~~~~

Ute blåser det fortfarande rejält efter stormen och det har blivit vitt i Malmö ikväll. Men här i bloggen är det inte vinter än. För här kommer min tolkning av hösten. De senaste veckorna har jag verkligen fått klämma in fototurer med nöd och näppe. Men med lite god planering har jag fått ihop några snabba turer i min närmiljö. Skogen fick bli mitt hem dessa stunder. Det är rena terapin att gå runt och bara vara och titta på allt och ingenting.

Dock har jag utövat en påhittad ”sport”. Jag har nämligen ägnat mig åt ”Lövsim”. För så måste det ha sett ut. Och vad är då detta för något undras det säkert bakom en och annan skärm just nu. Jo, det är inte så konstigt som det låter. Man klär sig i vattentäta kläder, förslagsvis regnställ och stövlar, och tar sig ut i lövskogen en något solig dag. Kameran har man med sig med makrolins på och utan motljusskydd. Man kastar sig handlöst rakt ner i solskenet i den största lövhög man kan hitta. Slänger runt lite med löven så att det kommer fram fuktiga löv. Det ska gärna vara blött överallt. Sen går man loss mitt i lövhavet med sin kamera. När man inte hittar fler roliga motiv så kastar man runt lite med löven igen och fotar i reflexerna som soljuset ger på löven. Man ligger där och kryper och flaxar runt med löven och rätt vad det är har det försvunnit ett par timmar och man mår som en prinsessa. Det är det jag kallar ”Lövsim”. Så enkelt var det. Man behöver inte åka så långt för att hitta en lövhög heller. Och vad hittar man för motiv då. Jo, jag hittade båtar i mitt lövhav. Ni ska snart få se. Men först vill jag passa på att säga en sak.

Eftersom det kan bli så att jag inte hinner göra något mer inlägg här i bloggen innan jul så jag måste bara ta tillfället i akt att tacka alla mina läsare för detta trevliga år med härliga kommentarer. Det har varit jättekul att läsa era ord och de har värmt min själ. Tackar så hjärtligt för det.

Och så vill jag önska alla en riktigt

GOD JUL OCH ETT GOTT NYTT ÅR!!

************************************

Om bilder och utrustning. Jag har fotat med Canon 5D Mark II och Canon EF 100mm f/2.8 Macro USM handhållet. Redigeringen är ganska generell. Beskär bilden. Arbetar i Photoshop CS5 i olika lager. Bl a med levels och kontrast. justerat färg något. Justerar i delpartier. T ex ljusa upp, mörka ner. lagt på lite skärpa. kollar bruset. Ev tar bort sensor fläckar i vissa fall då de syns. Fråga gärna om ni undrar över en specifik bild så går jag in och titta mer på just den bilden och svarar er.

12 3

Page 1 of 3

Macro & Insekter & kryp