Våren – De små vita
Då var det dags att kika på vårens vita blommor som poserat framför mina linser. Trodde jag skulle hinna göra detta inlägg innan sommaren men då sommartemperaturen anlände redan i slutet av maj gick allt så fort och varade så kort tid. Datorn fick åter stå och damma igen. Det var otroligt skönt att vara ute i ljuset som visade sig många timmar på dygnet. Man hade längtat efter dessa ljuvliga ljusa kvällar och fick ta vara på dem. Små fototurer flera gånger i veckan till platser i min närmiljö stod på agendan. Och om jag ska vara ärlig var det nog mer än datorn som dammade igen därhemma.
Körsbärsträdet i Alnarpsparken blommade tidigt och det är tjusigt med de skira vita blommorna. Grenarna var ganska kala fortfarande då löven ännu inte hunnit täcka dem. De bildade ett grafiskt mönster i det sena motljuset på kvällen och det blev även en kontrast mellan vitt och svart som tilltalar mig. Det blir som ett mönster.
Vad är en vår utan fotografering av vitsippor? Ja, lika illa som ett inlägg om ”vårens vita” utan vitsippor. Det är lika självklart att fota vitsippor på våren som att ha däck på en bil eller styre på en cykel. Man måste helt enkelt ha nya bilder på dem varje vår. Förmodligen för att de är så vackra där de lyser vitt på marken i den ljusa skogen som ännu inte skuggas av trädkronornas löv. De är så efterlängtade efter den grå vintern att man får ny energi i kroppen bara av att se dem. Vitsipporna är också en tidig pollenkälla till nyvakna bin som gärna besöker dem. Alla vill njuta av dem.
Att sitta vid en porlande bäck är spännande. Det bildas häftiga skuggor av blommor som växer nära vattnet. Och då solen skiner blir det en härligt bubblig bokeh. En föränderlig bokeh då det rinnande vattnet i bäcken hela tiden glittrar av solens strålar.
Det är att kul komponera med ljusa och mörka nyanser. En vitsippa som träffas av solen står sig fint i en komposition med en nästintill svart bakgrund från en trästam i skugga. Jag tycker om att få till lite rymd i bildytan så det blir som en egen liten värld runt blomman. Vid bäcken ofta en väldigt bubblig sådan.
Att fotografera i skarpt solljus kan vara väldigt svårt och man får nyttja skogens skuggor lite lagom då den silar ljuset lite och dämpar det. Att ha en massa blommor framför motivet i förgrunden som faller in i oskärpa och solglitter i en bäck i bakgrunden kan ge en både soft men samtidigt lätt bubblig bokeh. Inte så ”vild” som i bilderna ovan men lite mjuk som i bilden här nedan.
Ramslöken är också en välkommen blomma på vårkanten. Och de doftar en stark lökdoft. Den är ganska sällsynt men i Skåne hittar vi den på några ställen. Man får plocka Ramslök men inte överallt. I naturreservaten är det inte tillåtet. Bladen är väldigt goda att göra ramslöks- och nässelsoppa på. En riktigt väldoftande vitaminkick. Dess blad påminner väldigt mycket om Liljekonvaljens blad så det gäller att man inte tar fel för Liljekonvaljen är giftig. Men det är nästintill omöjligt att ta fel om man vet hur båda blommorna doftar.
I kvällens sista solljus som letar sig fram i skogen kan man få ett vackert motljus i sina bilder. Där sitter man på marken och njuter tillsammans med ett gäng mygg för Ramslöken gillar att växa där det är fuktigt. Men vårens första myggbett ska man ju också genomlida.
Skogsstjärnan, även kallad Duvkulla, är en skir vacker vit blomma. Man kan hitta den på våren över hela landet och den trivs i många olika miljöer bara den får tillräckligt med ljus. Bäst gillar den löv- och barrskogar.
Här stod den väl inramad av Liljekonvaljens höga blad. En svårfotograferad miljö då alla blad står kors och tvärs men man får leta efter en lagom stor lucka mellan oskarpa blad i förgrunden att fotografera igenom och samtidigt ha koll på alla bladen i bakgrunden så de följer ett bra linjespel. Inte helt lätt och man får ha tålamod.
Rena kanter i bilderna tycker jag är viktigt att få till så inget stör. Det är mycket man ska koll på när man ligger på marken och utför en del konstiga gymnastiska rörelser för att hitta rätt fotovinkel. Varje säsong med vårblommor brukar ge en del träningsvärk i magmusklerna. Då känner man vilka muskler man missat träna under vintern.
Precis innan sommarmånaderna tar över, ungefär vid Mors dag, kommer Liljekonvaljens väldoftande vita blommor. Den är fridlyst i delar av landet. I Halland, Skåne och Örebro får du inte plocka dem alls. I Kronobergs, Stockholms och Södermanlands län samt på Öland får du inte gräva upp dem eller plocka till försäljning. I resten av landet finns inget förbud.
Min mor hade Liljekonvaljer i sin brudbukett och hon fick dem även i sin begravningsbukett. Jag tänker alltid på min mor då jag känner doften av Liljekonvaljer.
Några fler vårfärger kan jag gräva fram så jag är inte riktigt klar med våren här i bloggen. Får se när de kikar fram. Ha en skön sommar och njut av vår svenska natur. Förvalta den med förstånd.
