Nykläckta stadsbarns berättelse
Hej
Jag är en Älling och jag bor på Augustenborg i Malmö. Min pappa säger att vi bor i en urban naturmiljö inne i stan men jag har ingen aning för jag har aldrig varit utanför staden. För mig låter det lite konstigt. Finns det verkligen något annat där utanför staden. Har inte alla det såhär? Jag vet inte för jag har bara levt några dagar. Jag bodde i ett trångt utrymme och kände att det började bli för litet så jag knackade hål på det och kröp ut och då fick jag se mina föräldrar och mina syskon för första gången så det var kul. Eftersom det var kallt härute kändes det bra att kunna krypa nära min mamma och sova under hennes vingar. Där känner jag mig varm och trygg. Måste hålla mig nära min mamma.
Jag frågade min pappa varför vi bodde här och då sa han att det var för att det finns vatten här. Ja, det låter ju som ett klokt val för i vatten kan vi hitta mat. Han sa också att de byggde dammarna här i området för några år sedan men nu förstör man vattnet genom att kasta en massa skräp i det. Det där förstod jag inte alls. Låter ju inte riktigt klokt. Man behöver vatten för att kunna leva men man förstör det. Nåväl en vacker dag när jag blir stor förstår jag kanske det. Mamma berättade för mig att det var något som kallas människa som gör så. Jag har sett en del människor här vid dammen och de är väldigt stora och har långa ben. Konstig varelse det där. Jag hoppas förstå dem bättre när jag blir äldre och får mer erfarenhet.
Min mamma säger att jag är en fågel och när jag blir stor kommer jag att kunna flyga. Det lät spännande för jag ser andra här som kan flyga och det ser så häftigt ut. Pappa säger att det också är fåglar men de kallas för andra saker som blåmes, rödhake, talgoxe, häger, duva, kaja och fiskmås. Vissa är snälla och vissa ska jag akta mig för. De kan äta upp mig. Hörde talas om att det till och med kom en Sparvhök en gång för att jaga. Den kallades för rovfågel och det lät läskigt. Nu känns det som jag har massor att lära. Hur ska jag lära mig undvika dem som vill äta upp mig? Plötsligt kändes det ännu viktigare att jag håller mig nära min mamma och pappa för de kan skydda mig från faror och de kan lära mig allt de kan.
En dag blev jag väldigt rädd för det kom en annan varelse och kastade sig ut i vattnet. Var visst nåt som kallas hund. Den började jaga mig och jag lyckades precis gömma mig då den stannade upp. En människa ropade argt på den. Puh, det var nära. Letade förtvivlat efter tryggheten hos min mamma men hon hade också blivit skrämd av hunden. Till slut hittade vi varandra som tur var. Jag lärde mig att jag alltid måste vara vaksam mot vissa varelser. Det är tydligen många ällingar som dör och jag vill ju leva och bli lika vacker som mina föräldrar.
Ibland kommer det små minimänniskor vilka kan vara riktigt jobbiga. De vill fånga mig och mina syskon för att leka med oss. En gång hände det att ett av mina syskon inte kom tillbaka och sen hittade vi honom död vid den andra dammen. Det var väldigt ledsamt. Jag själv höll på att få en sten på mig häromdagen då en liten minimänniska kastade ut en massa stenar och stora grenar i dammen. Jag tyckte nästan att det såg ut som det var mig man siktade på men så elak kan väl ingen vara? Eller?
Något annat läskigt som hände en dag var då en människa kom med en bärkasse med bröd och tömde ut vid dammen. Då kom alla stora vita fiskmåsar och trutar. Det blev ett förfärligt liv vid dammen och jag hörde min mamma ropa från andra sidan att jag skulle gömma mig men det var svårt för de som sköter dammen hade precis klippt ner alla växterna.
Plötsligt kom det ett annat läskigt djur för att äta av brödet. En stor råtta. Den såg mycket farlig ut och en kompis till mig berättade att hans bror blev uppäten av en råtta. Det kändes ledsamt. Vilken farlig värld jag har kommit till. Kanske jag skulle stannat där jag bodde innan. Jag måste verkligen hålla koll på råttorna och jag önskar att alla människor kunde visa hänsyn till oss som ska växa upp här.
Nej, nu ska jag jaga myggor. Mina föräldrar har precis lärt mig hur jag ska göra. Myggor är svåra att fånga men jag tränar för fullt. Jag vill bli en bra myggfångare för jag hörde att människor inte gillar myggor och om de ser att jag fångar dem så kanske de är snälla mot mig. Då är jag nyttig för dem. Jag hoppas på det.
Berättelsen är skapad efter iakttagelser jag gjort vid dammarna på Augustenborg och jag uppmanar alla som bor här att hjälpas åt att inte förstöra det unika vi har här vid dammarna och på området. Urban grönska bidrar till en god livsmiljö och ger positiva miljöeffekter som är viktig för allas existens.
Visa civilkurage och våga prata med både vuxna och barn när de inte förstår att de gör fel. Att visa att man bryr sig brukar göra nytta. På så sätt skapas ett bostadsområde där alla trivs och kan leva tillsammans under bra förutsättningar.
Läs gärna mer om Ekosystemtjänster och biologiskt mångfald> på WWF.
Må väl.
/Camilla Noresson
Den som vill läsa om dagvattensystemet på Augustenborg kan göra det här: Ekostaden Augustenborgs dagvattensystem>
Övrig info: Vissa bilder något beskurna.
