Kronhjort

Ett fantastiskt möte

Det var en alldeles vanlig lördagskväll. I skenet av stearinljus var bordet framför TV:n uppdukat med allehanda godsaker och drycker. Det var varmt och skönt där vi satt i soffan och tittade på en spännande film…….

Nej nej nej, ovan händer absolut inte en vindstilla, ljummen, fuktig och ljuvlig septemberkväll i Skåne. Ut i buskarna är det som gäller. Krypa ner bakom ris, högt gräs och snår. Något att sitta på hade jag glömt och det var lite smått fuktigt på marken. Men det var varmt så man frös inte. Vad annars vill man göra en lördagskväll.

Det finns några saker som är så kallade måsten för mig då det gäller naturfoto och naturupplevelser i Skåne. På våren blir det otaliga bilder på olika sippor och blommor. På sommaren trollsländor och insekter. I slutet av sommaren börjar hösten göra sig påmind och man längtar efter de ljuvliga hösttonerna. Jag är i alla fall något trött på sommarens gröna toner.  Men precis innan hösttonerna förvandlar skogen till ett rött, gult och orange hav så riktar vi blicken mot vårt fina landskapsdjur, Kronhjorten, då den går i brunst. 

Vi hade hört och sett den på håll i området tidigare år och nu hörde vi brölandet vid en skogsdunge, eller snarare energiskogsdunge. Framför låg det beteshagar med stängsel och vi gick längst ner i en hage som var tom på kor. Längst ner i hörnet var vi ganska nära skogsdungen och till höger om hagen hade vi tidigare sett hjortar gå runt. Förhoppningen om att få bilder på hjortar i miljön var stor. Framför oss var det en liten kulle med ris, gräs och buskar. Vi satt också bakom ett staket och taggtråd. Vi kunde inte se Kronhjorten som brölade för fullt utan hoppades att de skulle ge sig ut på markerna i kvällningen. Jag hade min halvformatskamera, extender och mitt teleobjektiv. Det är en budgetvariant för att få till lite mer brännvidd så man kan vara en bit ifrån. Tar lite på kvaliteten men så fick det bli. Djurfotografering är ju inte det jag satsat på men fotar gärna djur och fåglar om tillfälle bjuds. Och upplevelsen har man alltid. 

Jag satt och kikade genom linsen på omgivningen lite längre bort då min sambo puttade till mig i sidan och pekade. Precis runt kullen, alldeles nära staketet där vi satt kom en fin Kronhjort och några hindar. Vi satt helt still och med väldigt sakta rörelse försökte jag ställa skärpan på dem. Det var mycket ris och skit att sikta igenom så autofokus var det inte tal om. Tog några bilder på de ståtliga djuren. 

Kronhjorten här hade hela tiden koll på den myndigt brölande kronhjorten. Den ville ha med sig så många hindar den kunde det syntes. 

Den gick fram och tillbaka och vi trodde nästan det skulle bli en fight. Men den gick ut mot fältet igen och traskade efter hindarna med tungan ute. Nu var pulsen på oss hög och man trodde knappt det var sant att vi fick uppleva detta. 

Men det räckte inte med den upplevelsen för då kom brölmästaren kung Kronhjort själv fram runt kullen och ställde sig precis bara någon meter ut framför staketet vi satt bakom. Staketet och taggtråden som med ens kändes väldigt bra att ha emellan oss just då. Vid det här laget hade vi slutat att andas kan jag säga och satt som två stenstatyer. Mycket sakta fick jag zooma om och ställa skärpan genom buskaget. Den svaga vinden låg på rätt håll så den kände nog inte doften av oss. Som tur var hade vi ställt in kamerorna på så tyst tagning det går. Och vi tog inte massor med bilder utan någon vardera. Men det lät lite och den fattade att det var något därinne i hörnet. En liten kort stund tittade den in på oss och vi ”gömde” oss bakom kamerorna. Den fattade nog inte riktigt vad den såg. Eller så gjorde den det. Till slut vände den och gick tillbaka till sin dunge och fortsatte bröla. Den första Kronhjorten hade nu vandrat iväg med ett gäng hindar så den såg vi långt bort nu.

Ja, detta möte var väldigt blodtryckshöjande kan jag säga. 

Vi var i närheten dagen efter med men såg inte så många. Men ifrån skogen i kvällningen ljöd brölandet. I denna lilla film kan man i alla fall höra dem. Sätt på hörlurar och skruva upp lite. Det är ett magiskt ljud i skogen.