The Blog

Människan samlar sina tankar och tittar ut mot horisonten.
Havet brusar och vågorna sveper in mot stranden.
Molnen far fram och luften är full med syre.
Föränderligheten i livet visar sig från sin bästa sida.
Det känns friskt, oändligt och mäktigt på något vis.
Vi lånar en stund liv av havet. Ta väl vara på den.

Det blev en eftermiddagstur trots allt till Måkläppen i Falsterbo. Jag visste att jag inte skulle vara ensam därute då det är den sista helgen naturreservatet har öppet. Det var svårt att fotografera med människor som likt ett lämmeltåg strömmade fram och tillbaka överallt. Vädret var sådär och precis när vi kom ut började det småregna. Vi beslöt oss i alla fall för att gå hela rundan på drygt en mil och vara beredda på snabbt väderomslag. Vi vet att vädret kan förändras väldigt fort vid kusten.

Det slutade regna en stund och plötsligt blev det lite struktur i molnen och genom en molnlucka skickade den lågt stående solen ner lite härligt ljus. Jag klev ut i vattnet och tryckte ner stativet i sanden för att det skulle stå stadigt i vågorna och komponerade min bild. Sen väntade jag på rätt ljus och rätt våg. Ville att ljusets färg skulle spegla sig i den blöta sanden.

Då kom en man i rask takt och ”klev in” i min komposition. Han ställde sig längst ut på en liten revel och stannade där. Jag tänker nu inte skriva mina ord jag fick fram just i den stunden då ljuset blev precis så som jag ville ha det. Mannen stod kvar där ända tills ljusluckan täcktes av moln igen.

Jag tog min bild med mannen kvar på reveln. Tänkte att när jag kommer hem ska jag ta bort honom i datorn och varudeklarera min bild med följande text: ”Idiot bortklonad”.

Nåväl idag när jag sansat mig lite fick han vara kvar. Jag brukar inte vilja ha människor i mina bilder men vi är ju faktiskt en del av naturen vi med och kanske det är dags att tänka om och låta människan vara en del av naturen i mina bilder ibland.

Några rader text började formas i huvudet på morgonkvisten och kombinationen bild och text är faktiskt inte så dum ibland för att ge uttryck av en känsla som förändrades från irritation till funderingar i lugn och ro.

Med det önskar jag en skön dag.