Rovfågel - Camilla Noresson Photo Art

jan

Ljuvliga ”Glada” toner

Fåglar & Djur / Film / 14 Comments / 30 januari, 2015

Tidigare har jag visat dessa två bilder på Facebook och Photonaturas Instagram konto. De får ändå hänga med i detta sammanhang. Vid samma fototillfälle så testade jag även min kameras filmfunktion. Inte så ofta jag gör det för jag är absolut ingen specialist på att filma. Långt därifrån. Men när man får ett sådant här tillfällen så är det lite kul att prova.

Två vackra praktexemplar av den Röda Gladan, Milvus Milvus, satte sig bredvid varandra på pinnen framför gömslet. Tror den till vänster är en unge till den som sitter till höger. På marken låg lite av den snö vi lyckats få i vinter i Skåne. En helt underbar dag.

Den röda gladan är en av mina absoluta favoritfåglar. Det är en stor fågel får jag säga och har ett vingspann på ca 170-185 cm. Den är en grymt skicklig flygare och det är inte ofta man har sådan tur som vi hade denna dagen då de satt en bra stund och bara visade upp sig på detta vis. Båda två!!

Är lite små störande ljud med på filmen och Måns fotade bredvid mig men jag ville ändå ha ljudet kvar för ungefär i mitten så här man gladorna ”prata” i lite ljuvliga toner.

Skriver inte så många fler ord om detta idag. Har gjort ett par inlägg tidigare som handlar om Gladan.

Och med detta lilla filmklipp önskar jag en trevlig helg gott folk.

(Ligger uppladdat i HD kvalitet så ni kan välja det.)

***********************************************

OM BILDER OCH UTRUSTNING. SUTTIT I GÖMSLE. JAG HAR FOTAT/FILMAT MED CANON 5D MARK II OCH CANON EF 70-300/4-5,6L IS. STATIV. REDIGERINGEN ÄR GANSKA GENERELL. BESKÄR BILDEN. ARBETAR I PHOTOSHOP MED OLIKA LAGER. BL A MED LEVEL, KONTRAST, FÄRG. JUSTERAR I DELPARTIER. T EX LJUSA UPP, MÖRKA NER. LAGT PÅ SKÄRPA. KOLLAR BRUSET. TAGIT BORT SENSOR FLÄCKAR. FRÅGA GÄRNA OM NI UNDRAR ÖVER EN SPECIFIK BILD SÅ GÅR JAG IN OCH TITTA MER PÅ JUST DEN BILDEN OCH SVARAR ER.

sep

Örnen har landat

Fåglar & Djur / 0 Comment / 25 september, 2013

En helt vanlig söndag nu i september åkte jag och Måns ut till ett gömsle. Jag har ju varit med några gånger nu och blivit lite biten av det. Man kan ju tro att det blir väldigt tråkigt att sitta så många timmar som man gör men så är det faktiskt inte. Denna dagen hade vi en otrolig tur. Klockan ringde 5 på morgonen. Regnet vräkte ner. Men vi drog på regnkläderna och begav oss ut i gryningen. Väl framme så blev det lite väntan tills det dök upp en ormvråk som blöt och ruggig ställde upp på bild. Regnet höll på en stund men framåt niotiden började det avta. Nåja, kaffe och frukost i kojan satt fint. Plötsligt dök det upp fler ormvråkar och det blev lite action och fight. Himlen började ljusna och det kom lite solstrålar mellan molnen när vi hörde Gladans karakteristiska busvisslingar. De kommer ofta när det blir lite finare väder. Det började hända lite saker och det blev lite bilder. Gladorna kom också ner mellan varven och fightades med ormvråkarna. Men vi märkte att de var nervösa. Hela tiden stannade de upp och kikade upp mot himlen och träden. Något annat var på gång. Plötsligt hörde vi att korparna hade kommit. De hade en massa konstiga läten för sig. Rätt roligt att lyssna på dem faktiskt. Vilka otroliga ljud de kan få fram. I och med att korparna kom och att fåglarna betedde sig som de gjorde så visste vi att nu är det större saker på gång. Allt det här är nämligen tecken på att en örn finns i närheten. Korparna flyger gärna efter örnarna. Hoppet steg att det skulle landa en örn. Men säker kan man ju aldrig vara. Spänningen var total. Klockan var strax före tolv på dagen nu och vi satt helt tysta och stilla. Plötsligt puttar Måns på mig och pekar. Helt ljudlöst hade en ung Havsörn landat bara några meter från oss. Otroligt att vi inte hörde den. Den måste ha suttit rakt ovanför oss i träden och bara dalat ner. Den tittade sig omkring. Vi vågade inte röra kamerorna och sikta rätt utan väntade tills den kikade bort från oss. Då siktade vi sakta sakta in oss så det blev fotoläge. Det verkade lugnt. Den började traska framåt mot oss. Spänningen var så stor så att blodtrycksmedicin hade nog varit på sin plats. Kamerorna gick varma. Den ryckte åt sig lite godsaker och hoppade bort en bit till lite högre gräs. De andra fåglarna var helt elektriska och uppeldade. Korparna retades med örnen. Gladorna dök. Till slut fick den nog och lyfte och flög iväg. Puh, man kunde börja andas igen och genast började vi kolla vad vi fått på minneskorten. Tänk att örnen landade. Mäktigt.

Lite längre bort satt en ormvråk och vi siktade in oss på den. Men jag kikade ut lite på andra hållet och fick se att örnen hade kommit ner igen! Bara några minuter efter den stack. Man trodde ju inte sina ögon. Att den kommer ner en gång är tur men att den kommer ner två gånger är ju inte sant. Men den var där och åter igen fick vi sakta sikta in oss när den tittade bort. Och åter igen traskade den fram så den var bara 4-5 meter framför oss. Jag trodde jag skulle svimma av spänning. Och alla de andra fåglarna var helt tosiga. Korparna smyger gärna på örnen och drar lite i stjärtfjädrarna på den. De är tuffa som vågar bråka med den. Gladorna dök som stridsflygplan i en rasande fart och försökte sno åt sig nåt. Ormvråkarna landade på håll men var nervösa. Full kalabalik alltså. Havsörnen tittade på dem mellan varven med skarp blick. Så till slut fick den nog och tog en bit godis med sig och stack. Första bilden tog jag vid tolv och sista vid halv ett. En hel halvtimme hade vi detta senario framför oss. Helt otroligt. Nu kommer här lite bilder på denna vackra unga Havsörn. En av bilderna vill jag uppmärksamma lite extra.

Så till bilden jag döpte till Destiny. Den var jag jättenära att radera direkt. Havsörnen hade ju till slut fått nog och flög iväg en sista gång. Jag försökte följa den med kameran men det gick så fort så jag trasslade såklart in mig i camouflagenätet. Bilden blev totalt felexponerad, felkomponerad och helt tosig. Tyckte jag först. Sen var det något som slog mig. Fri som en fågel flyger den iväg mot alla faror och hot som lurar överallt. Många faror och hot är skapade i människans fotspår. Att bilden blev som den blev resulterade i att den fick ett symbolisk värde för mig. Speciellt nu i debatten om Kungsörnen och politiken om våra vilda djur. Och jag säger som avslutande ord……

Må denna havsörn, eller någon annan också för den delen, slippa bli kluven av bladen på vindsnurran!!!

**********************************************

Om bilder och utrustning. Jag har fotat med Canon 5D Mark II och Canon EF 70-300/4-5,6L IS. Använt stativ. Satt i gömsle. Redigeringen är ganska generell. Beskär bilden. Arbetar i Photoshop CS5 i olika lager. Bl a med levels och kontrast. Justerat färg något. Justerar i delpartier. T ex ljusa upp, mörka ner. lagt på lite skärpa. kollar bruset. Ev tar bort sensor fläckar i vissa fall då de syns. Fråga gärna om ni undrar över en specifik bild så går jag in och titta mer på just den bilden och svarar er.

okt

Röd Glada ~ Milvus Milvus

Uncategorized / 21 Comments / 7 oktober, 2012

Att fota rovfåglar stod på önskelistan för något år sedan. Då visste jag inte riktigt varför men tyckte de stora skickliga flygarna såg så häftiga ut när de cirklade över skog och äng. I år har jag förverkligat den drömmen och nu förstår jag varför det stod på önskelistan. Det var precis, om inte ännu häftigare, än jag kunnat drömma om. Och nu har jag fastnat för dessa luftens kungar. Det finns många sorter och detta inlägg visar en av favoriterna. Skånes landskapsfågel Röd glada.

Jag tycker den är så vacker. Man hör den på avstånd med sitt gälla läte ”hiäh-hihihihi-hi-hiäh”. På 70-talet var den på väg att försvinna som häckfågel i Sverige och det fanns bara ett 50-tal par kvar. Världsnaturfonden startade då Projekt röd glada. Projektet gav bra resultat och år 2009 fanns ca 1950 par varav 1800 i Skåne.

Den spanar gärna efter döda djur längs vägarna. Och längs järnvägarna vilket kan sluta väldigt tragiskt ibland. Andra hot mot gladan är förgiftning pga att man lägger ut gifter mot gnagare och råttor. Kraftledningar och vindturbiner är andra överhängande hot. Så hoten är många och blir fler och fler. Avverkning av boträd, minskad andel sammanhängande ängs- och betesmark i odlingslandskapet och färre våtmarker är också stora hot. Allt i spåren efter en annan art nämligen människan.

Gladan är allätare och lever av gnagare, grodor, sork, fisk, fågelungar och småfåglar, kräldjur, insekter och andra små däggdjur. Självdöda djur och as går också ner.

Den är ca 60-70 cm och vingspannet 170-185 cm brett. Så det är ingen liten pippi vi talar om. Den är Sveriges 3:e största rovfågel.

Skator, kajor och korpar retas ofta med dem genom att dra i stjärtfjädrarna för att avleda dem så de kan sno till sig en smakbit.

Den manövrerar galant genom att vinkla stjärtfjädrar och vingar och är en duktig segelflygare. Har sett den dyka ner och stjäla föda från andra rovfåglar. Det går i en hiskelig fart. Jag hade på önskelistan att få fota en flygande glada, vilket jag nu gjort. Nu vill jag ha fler actionbilder när de helt fräckt bara kommer som torpeder och pang säger det bara så har de stuckit med bytet så ormvråkarna bara sitter och glor och ser snopna ut. Jag jag ser säkert lika snopen ut för än har jag inte hunnit med vid de tilfällena alls.

De har så fina”byxor” på sig. Ser så härliga ut när de spatserar fram på marken.

Javisst får ni hålla med om att det är en grann fågel. Skrev tidigare i år om Gladan och det kan ni kika på här. Ha en skön söndagskväll.

*****************************************

Om bilder och utrustning. Jag har fotat med Canon 5D Mark II och Canon EF 70-300/4-5,6L IS. Använt stativ. Redigeringen är ganska generell. Beskär bilden. Arbetar i olika lager. Bl a med level, kontrast, färg. Justerar i delpartier. T ex ljusa upp, mörka ner. Skärpa lägger jag också på. Fråga gärna om ni undrar över en specifik bild så går jag in och titta mer på just den bilden och svara er. Gömsle.

sep

Arla söndagsmorgon

Uncategorized / 0 Comment / 23 september, 2012

Ja, arla söndagsmorgon kan man säga att det var då klockan ringde 5 imorse. Men fast besluten att gå upp och köra ut från stan så var det bara att masa sig upp ifrån den varma sängen. Allt var förberett dagen innan så bara att hoppa i kläderna.

Så när allt var riggat och klart var det bara att vänta. Och med kaffet upphällt i koppen kunde man luta sig tillbaka. Solen kom upp och det blev ett ganska skarpt morgonljus.

Och så kom det en vråk och satte sig. Tror det är en Börringevråk men jag är inte säker.

Plötsligt utan förvarning så satt Gladan där också på marken. Såg inte när den kom. Hade velat ha den på pinnen eller inflygande men det bjöd den inte på idag.

En liten stund stannade de. Men det var något som störde dem. De flög iväg och sen kom de inte mer denna förmiddagen. Men det blev någon bild i varje fall. Ute blåste det ganska mycket och molnen började tätna. Det kändes i luften att höstkylan har kommit för att stanna.

Bara att köra hem igen efter några timmar utan händelser. Tappa upp ett varmt bad och försöka återställa kroppstemperaturen igen.

På återseende.

jul

Glerárdalur

Island / 19 Comments / 21 juli, 2012

Klicka på bilden för att få den större.

Kolla på karta>

Glerárdalur är formad av glaciärer och dess floder. Dalen sträcker sig 16 km långt i en nästan rak linje. Dalen är omgiven av de högsta bergen på Norra Island och några små glaciärer. Det högsta berget är Kerling också kallat ”The Old woman” på 1,538 m med glaciären Lambardasjokull norr om det. Bergen består av lava som är mellan 5-10 milljoner år gammal. Floden Glerá rinner från ca 1000 meters höjd ner till låglandet vid Akureyri. Dalen erbjuder många vandringsleder av olika svårighetsgrad. Vintertid är det mycket poppis att åka skidor här och det finns skidanläggningar i början på dalen.

När vi var klara i stallarna så körde vi och handlade en rejäl fika och körde upp till dalen. Lina åt med oss och sen fick vi starta vår vandring. Skulle bara ringa när vi fått nog så hämtade hon oss. Vi gick en bit upp och tog några bilder och sen valde vi en stig som gick lite lägre. Och det är ändå ganska högt jämfört med var floden gick. Bara att traska på så länge vi orkade. Fast man fick ju inte glömma att vi skulle gå hela vägen tillbaka också :-).

och där hängde jag med på ett hörn. Fotot på mig taget av Måns Löfgren.

Utsikten framåt i dalen var vacker. Tog med Måns på en bild här för att ibland behöver man en referenspunkt för att se hur stort det är. Till vänster ser ni stigen vi följde. Den bestod av en gulbrunt, finpulvrig lera och var nu väldigt torr. Hade nog inte regnat på ett tag. Kängorna lär nog aldrig få tillbaka sin svarta färg igen.

Överallt rann det ner små bäckar längs sidorna. De mynnade ut i floden Glerá som låg längst ner i dalen. Vissa var helt orangefärgade och det såg väldigt vackert ut. Och alla växter i olika görna nyanser. De ljusgröna stack verkligen ut i färgfloran.

När man vände sig bakåt och tittade på Akureyri hållet såg det ut såhär. Till vänster nedanför slänten låg floden. Det rinner ner en bäck längs sidan där. Det väldigt ljusgröna på gräset är en slags mossa. Den växte lite överallt i närheten av vatten. Var otroligt färggrann och vacker.

Slänterna ner mot floden var väldigt branta och det var väldigt lös mark. Mycket grus och sten som var rent livsfarlig att försöka gå på. Men jag ville ner till floden och smaka på vattnet. Hittade ett ställe där det växte mer gräs och mossa och var ganska stora stenar. Där kändes det ok att gå ner sakta. Började traska neråt och tog några bilder i olika höjder.

Bilden ovan är tagen mot glaciärerna och bilden nedan är tagen mot Akyreyri.

Så kom jag ända ner. Vattnet var kallt och alldeles klart. Jag tog ett par rejäla klunkar vatten och det smakade jättegott. Det var bra flöde i floden och den var ganska djup så att ge sig på att gå över var det inte tal om.

Började vandringen upp igen. Konstigt att det alltid känns längre när man ska gå upp och tillbaka. Undrar vad det beror på haha. Jackan åkte av och på hela tiden för ena stunden var man varm och andra stunden kom det kalla vindar från glaciären så då åkte den på igen. Tog en bild rakt över på andra sidan. Där en bäck rinner ner. Ingen höjdarhimmel precis men den fick hänga med som en miljöbild.

Vi började traska tillbaka så sakta igen. Då hörde vi plötsligt en slags Spov. Den traskade runt vid sidan av stigen ganska nära. Vi slängde oss givetvis raklånga ner på den dammiga stigen och siktade in oss med kamerorna. Jag hade telet på när vi gick och bytte ofta till vidvinkel när vi stannade upp och tog vyer. Hade sett att det fanns mycket fåglar där så telet skulle vara redo när vi vandrade. Och gissa vilken färg våra kläder hade när vi steg upp igen. Men det var till att borsta av så mycket det gick.

Och detta var en mycket trevlig spov. Tänk att man ska behöva åka ända till Island för att träffa en fågel som fattar sig på fotografering och inte tro att vi ska meja ner den med objektiven. Den traskade ner på stigen och började gå rakt emot oss. Helt lugnt. Kikade lite då och då.

Kom nästan för nära. Den gick där och kikade och plötsligt plockade den något på marken som tydligen var ätbart. Gick där en ganska bra stund.

Till slut traskade den upp bland växterna igen och gick vidare. Mycket trevligt möte och jag tackade den för att den ställde upp på bild. Det ska man göra. Det är bra karma ;-). Fick också syn på en Ljungpipare längs vägen. Den var dock inte lika nära men väldigt fin.

Och så en bild på Måns. Nu har vi gått nästan hela vägen tillbaka och hade bara ett vattendrag kvar att gå över. Det var en härlig vandring och det smakade riktigt gott med mat sen när vi kom hem till Lina.

Så då var dag 1 avklarad. Och första mappen med bilder. Dagen efter hade Lina planerat in en liten sightseeingtur. Eller liten är nog fel ord. Det finns inget som är en liten tur på Island. Vi skulle köra en bra bit därifrån. Och på fotomenyn står det nu vattenfall på tur.

******************************************

Se färdkartan>

Inlägg från samma resa:

1.En färd till Island 2012> 2.Akureyri och Eyafjörður> 3.Glerárdalur> 4.Ásbyrgi och Hafragilsfoss> 5.Dettifoss> 6.Hverir við Námafjall> 7.Valskådning med start i Húsavik> 8.Isländska hästkrafter av varierande sort> 9.Laufás och en tillbakablick> 10.”On the road” på väg 1 runt Island> 11.Goðafoss och lite till> 12.En promenad runt en isländsk krater – Vití> 13.Smått och gott för att landa i Vík> 14.Jökulsárlón – Isen på Island> 15.Skógafoss & Gullfoss> 16.Geysir & Strokkur> 17.Farväl Island…på återseende>

Om bilder och utrustning. Jag kommer inte att skriva om hur varje bild är tagen eller hur det är redigerat. Då blir jag aldrig klar :-) . Jag har fotat med Canon 5D Mark II och hade med mig två objektiv, Canon EF 70-300/4-5,6L IS USM och Canon EF 17-40/4,0L IF USM. Måns fotade med Canon EOS 40D och använde objektiven Canon EF 70-200/2,8 L IS USM och Sigma 10-20 mm f: 4-5,6. Stativen var också med. Och filter av olika slag. För mig var detta filter ovärderligt, Hitech Filter ND avtonat grå 1.2 mjuk övergång och hade också ibland 0.6:an. Två poolfilter användes ibland med, Dörr Cirkulärt polarisationsfilter Digital high grade och Kenko Pro1 Digital Wideband Circular PL (W). Redigeringen skriver jag inte så mycket om. Är ganska generell. Arbetar i olika lager. mycket med levels, justerar i delpartier. Typ ljusa upp, mörka ner, kontrast, skärpa, beskärning mm. Men det är bättre att ni frågar så ska jag gå in och titta mer på just den bilden och svara er.

feb

Glad(a) idag

Uncategorized / 0 Comment / 26 februari, 2012

Idag var det strålande sol i Skåne och fåglarna var helt tosiga ute på balkongen. Vi tog en eftermiddagstur till gömslet vid skogen. Det tog inte lång tid innan första vråken kom. Sen hörde man det tydliga ljudet av gladan. Vill ni höra? Den låter såhär. Det sägs att den röda gladan är ganska tystlåten men inte idag kan jag säga. Det var inte mindre än 5 stycken fåglar som kom. Men vad de är svåra att fånga på bild i luften. Vråkarna är mycket lättare. De landar och smakar på godsakerna. Men gladan den kommer som ett stridsflygplan och dyker ner och försöker sno deras godsaker. Det går så himla fort. Inte ofta de sätter sig på marken men idag hade vi lite tur. Det var lite skarp sol men det var full action så några bilder blev det. På latin heter den Milvus Milvus. Röd glada är en rovfågel tillhörande familjen hökartade rovfåglar. Den är Sveriges 3:e största rovfågel. Längden är ca 60-70 cm och vingspannet är 170-185 cm. Läs mer om den här. Jag tycker den är otroligt vacker. Men ack så snabb haha. Jag har nog en del att lära mig om att fotografera väldigt rörliga motiv :-).

Vråken hoppade högt när gladan dök ner mot den. Full fart blev det. På allt utom mig för jag hann inte med alls. Den kom så nära att jag hann inte zooma ut så den blev vingklippt. Men jag tycker man kan se det otroligt fina mönstret i fjäderdräkten på den.

Men så var det en som landade. Gud vad kul. Visst är den tjusig. Och ser grym ut.

På världsnaturfondens WWF hemsida kan man läsa följande om den röda gladan som varit på väg att försvinna.

”Projekt Röd Glada

Projekt Glada startades 1976 i Skåne och det blev ett mycket lyckat WWF- projekt. Under en period var den vackra rovfågeln på väg att försvinna ur den svenska faunan och under 1970-talet återstod endast ett 50-tal par.
Det var en grupp forskare och ornitologer som startade projektet. En viktig del av arbetet bestod av inventeringar, skyddet av boplatser och stödutfodring på vintern med slaktavfall.
Utfodringen resulterade i att gladorna började övervintra i Skåne. Samtidigt var den röda gladan akut hotad i Skottland där den endast överlevde tack vare reservat och fågelskyddsstationer. I Sverige blev Projekt Glada så framgångsrikt att skånska ungfåglar under slutet av 1980-talet kunde exporterades till Skottland under fem år. Det resulterade 1994 i 11 häckande par som alla hade sitt ursprung i Skåne.
Idag uppgår antalet röda glador i Sverige enligt Sveriges Ornitologiska Förening till 1 950 par (fågelåret 2009, vår fågelvärld) . Av dem finns 1 800 par i Skåne, de övriga främst i Halland och Blekinge.”

De flög runt och tjoade och så landade en igen och så kom det en till och ville ge sig in i leken. Det gick ganska hett till. Det var absolut inte tråkigt att sitta några timmar i gömsle idag inte.

Bilderna är en del beskurna och arbetade med i Photoshop. Vanlig redigering. Var lite svårt ljus idag. Vi hade ganska mycket motljus så det var lite knepigt att få till det.

dec

Gott Nytt År!

Landskap & Hav &Vyer / Macro & Insekter & kryp / Macro & Växter & naturdetaljer & träd / 0 Comment / 28 december, 2011

Tänkte att jag skulle välja ut någon ännu ej uppvisad bild från 2011 som ett avslut på året som varit. Skulle gå fort tänkte jag. Men ack nej när man börjar gräva i den oändligt stora bildbanken undrar man verkligen vad man hållt på med. Rensat lite har jag gjort efter hand men där är mer att göra. Men hittade också många bortglömda fina bilder. En sak är i alla fall säker och det är att man är hellre ute i naturen och njuter än sitter och håller på med datorn. Och de stunderna har man fångat varenda minut man kunnat under året.

Samlade ihop några bilder som får symbolisera detta året. Önskar nu er alla ett gott slut på 2011 och ett superbra 2012. Gott Nytt År!

En bild från Falsterbo i mitten på februari. Finns ingen bärnsten får man ta fram andra leksaker. Härliga vindar biter i kinderna. Håll i hatten!

Var på en härlig fotorunda i maj med kompisar från Fotosidan. Då fick macrot jobba. Våren är så ljuvlig för macrofotografering.

Det blev många macrobilder i våras. Då låg man mest och kröp runt på marken bland alla fästingar och skit. Och det straffade sig med borrelia men jag kommer gladeligen att ligga där igen nästa vår. Den lilla skitinsekten ska inte få stoppa mig i varje fall. Dessa två bilder är från månadsskiftet maj – juni.

Våren bjuder också på lite extra fria dagar då man kunde passa på att lägga en liten minisemester. En tur till Marstrand i juni satt inte fel. Vila upp sig lite. Och vad gör man inte då! Jo, sätter klockan och ger sig ut ännu tidigare än när man jobbar. Marstrandsbilden är tagen 04:19 på morgonen. Men det var värt det för att fånga det speciella ljuset och den härliga färgen som blir precis innan solen tittar upp över horisonten. Och vilken ljuvlig tystnad det är innan allt vaknar.

Denna bilden är från Alnarpsparken i slutet av september. Blev många turer till den vackra parken som alltid har något vackert motiv att erbjuda oavsett årstid.

Och så en alldeles färsk bild. Den tog jag den 27 december. Följde med på gömslesittning och blev helt frälst. Detta tillfälle var min andra tur och vi satt i gömslet i 8 timmar. Och tiden gick jättefort. Lite fika, kaffe och mat hade vi med oss och det var riktigt gott att ta fram mattermosen med varma bruna bönor och knaperstekt bacon till lunch. Lär bli fler sådana här turer nästa år.

Det var lite från 2011 och det fanns mycket mer i bildbanken kan jag säga. Men kan ju inte sitta här hela natten 🙂

Godnatt och må gott. Och ge inte några dumma nyårslöften. Fånga nuet istället!

dec

Gömsledebut med rivstart

Uncategorized / 26 Comments / 11 december, 2011

2011_12_11_0016990 blogg

Så har man debuterat i att sitta i gömsle. Och helt biten blev jag. En gång när jag gick med på Fotosidan skrev jag i beskrivningen:

Drömbilden är: Att få ta något häftigt foto på en vild rovfågel på riktigt nära håll.

Ja, sen har det gått några år och den som tagit rovfågelbilder har varit Måns. Men nu har jag också gett mig på det. Och det var en häftig upplevelse. Så efter att ha grävt fram den tyngre vinterstassen ur garderoben, tillbringat en halvtimme med att dra på, knyta och knäppa allt och snöra kängor så körde vi iväg ut från stan. När vi kom fram genom skogen var det ett himla liv. Och första iaktagelsen blev en havsörn som var omringad av ett 50-tal korpar. Den cirkulerade rakt över våra huvuden och det var inte lätt att få korn på den. Tog några bilder som inte blev så bra men det går inte att ta fel på den silhetten minsann. Det får bli en minnesbild. Den ska vi nog hålla ögonen efter igen.

Vi kröp in i gömslet och riggade kamerorona. Korparna hördes utanför. En sån massa ljud de kan göra. Aldrig hört så många olika ljud förr. Nåväl, bara att sätta sig och vänta tills lugnet lagt sig och rovfåglarna vågade sig fram. Under tiden avnjöt vi en god kopp kaffe medans vi lyssnade på korpserenaden.

Så kom de till slut. Några ormvråkar landade. Gud vad spännande det var. Och vilken tur vi hade att de kom ner. Så var det bara att sätta igång att plåta. Kul lära sig objektivet. Blev några tester av olika slag. Ljuset kunde väl varit lite bättre. Himlen var ganska grå och tråkig. Men fåglarna poserade tjusigt.

Inte så illa start på min debut eller hur. Var redan nöjd. Sett havsörnen och plåtat massa bilder på ormvråkarna. Och de roliga korparna. Alltid gillat korpen. Men dagen hade mer att erbjuda minsann. Plötsligt landade en duvhök ca 6 meter framför oss. Och den stod där i flera minuter. Sen traskade den iväg. Den såg verkligen ut som den skulle vilja bråka med vråkarna. Så himla fin den är.

Vet inte om det är drömbilderna precis men det är verkligen en god bit på vägen. Och man hade ju inte vågat hoppas på ett sådant skådespel första gången man sitter i gömsle.

Väl hemma så satt det fint med en middag och en liten värmande cognac. Fast med min fina Islandströja under var det ingen större fara att sitta så många timmar ute i kylan. Ser redan fram emot nästa tur ut.

sep

Måkläppsvandring

Fotobloggar "Ditt & Datt" / 2 Comments / 4 september, 2011

2011_09_04_0014568 blogg

Imorse for vi ner Falsterbo för att delta i vandringen ut på Måkläppen som arrangeras av Måkläppsföreningen och ledd av Jan-Åke Hillarp. Det var en stor grupp som samlad gav sig ut på ”Kläppen”. Det är ju stängt där nästan hela året och nu öppnar den igen 1 november. Men denna enda dag får man gå ut på sommarhalvåret. Vi fick lite förhållningsregler för att vi inte skulle störa naturen. Därute finns många fågelarter och sälar. Det var varmt och strålande sol. Härligt. Kameran hängde runt halsen. Mest för att dokumentera lite här till bloggen. Inte de bästa förutsättningarna för fina bilder annars. Skarpt ljus, massor med folk, kraftig vind, nästintill klar himmel. Och att hoppas på att få några sälar eller fåglar på bild var det ju inte tal om. De stack all världens väg men det var ju väntat. Ja, jag klagar inte för det var gött med solen. Den satt fint.

Vi följde med gruppen en bra bit och lyssnade på Jan-Åke när han berättade om Måkläppen. Sen sackade vi efter lite och gick och strosade i solen. Det är väldigt många växtarter därute också. Malört är ett exempel. Fina färger på floran.

Vi satte oss ner och tog varsin kopp kaffe då vi plötsligt såg en stor fågel flyga över den yttre sandreveln. Det var ju en havsörn. Tror det var många som missade den men i och med att vi satt där bland de höga växterna så störde vi inte den. Den landade en stund och tittade på vad det var som hände. Men där var nog för många människor för den flög iväg igen inmot land. Måns hann fånga den på bilden nedan ivarje fall. De är grymt stora. Häftiga.

Det var lite för mycket vind för macro. Och det tyckte myggan med som satt och gömde sig i en buske.

Jag gick och sparkade lite bland snäckmaterialet längs strandkanten och hittade några små bärnstenar. Kul. Letade inte så mycket förra vintern då det var helt inisat därute. Men nu har man något att se fram emot 1 november då man får gå ut igen. Hoppas på några rejäla höststormar innan dess. Jag fick syn på en liten larvig sak på marken. Den var häftig.

Jag fick sen höra av fotograf Ulf Westerberg att det var en Brunsprötad skymningssvärmare, eller rättare sagt larven innan det blev en sån fin svärmare.

Vi tog en kortare väg in. Men det var högt vattenstånd så vi tog helt enkelt av oss stövlar och byxor och traskade ut i vattnet. Man måste veta var man ska gå över för man får vandra ut i havet och sen in mot stranden på en sandrevel. Ja, där fick fågelskådarna något att kika på ;-). Men det var skönt i vattnet. Kan man gå i bikini på sommaren kan man väl vada in trosor och kalsonger :-). No big deal.

Det är ju som sagt naturreservat därute. Och nu har de sk. naturvårdarna gjort en ”fin” insats och beklätt den fina Falsterbo stranden med betongklumpar för att man ska se var gränsen går. Det blev ju SÖREN SÅ VACKERT!! 🙁

Efter Måkläppsturen körde vi bort till Falsterbo bird show och kikade lite. Där fanns det prylar att dregla över och kika i minsann.

Okej då jag ska vara snäll mot er Nikonfantaster också då ;-). Dröm om denna ni.

Ha en bra vecka och lev i nuet.